Fina människor!
Och styrkan att ha gjort mig av med de dåliga!
Mitt liv är fyllt av kärlek och lycka!!
Tack alla mina vänner för att jag har er!
Grattis till mig!!
Sitter och kollar runt lite på internet just nu, sedan är det dags att plugga lite, innan jag ska ta mig ngnstans och få i mig ngt att äta, och kaffe såklart ^^
Jobbigt med kryckor i det här vädret förresten, när jag går i korridorerna här på skolan så ser man folk som liksom tittar med sorgsna ögon på en och en blick av medlidande.
Imorse när jag klev utanför porten kände jag samma sak. Sen ser jag att plogbilen är där, så fort plogaren ser mig så manar han mig att gå tillbaka in i porten, och sedan plogar han upp vägen för mig!
Han kikar ut igen och manar mig att gå försiktigt pga halka, innan han avslutar med en typ "lycka till i livet" kommentar.
Snäll människa, han räddade mig nog ganska bra där. Det blev betydligt mycket lättare för mig att skutta fram måste jag medge. För trots att jag gått på kryckor en vecka nu så är jag fortfarande GRYMT dålig på det.
Det är verkligen allvarligt, jag kommer skada mig antagligen.
Jag har under hela mitt liv tittat på kryckhoppare och liksom tänkt att de ser så fruktansvärt enkelt och smidigt ut, de flesta liksom gör det som om de liksom aldrig gjort något annat.
Sen fick jag ett par kryckor, shit vilken utmaning! Inte nog med att jag har kramp i höger benet för att det får ta en såpass hård smäll, så börjar också "böjknät" att tröttna nu. Jag e trött i högerben pga ansträngning, och trött i vänsterknät pga ansträngning. Vänster knät är ju nästan konstant böjt, och jag känner att lederna börjar ogilla mitt nya sätt att ta mig fram på.
Men de är väl så, jag är gammal nu.
För idag fyller jag 22 år!! Och jag kan inte sluta undra vad jag har gjort de senaste åren...
Tankeställare: Har slutligen insett att det är slut på det här med att skjuta upp saker.
Typ de här när man ska börja äta nyttigt te.x. Det händer liksom aldrig. För någonstans tänker man bara "jag gör de sen, jag har hela livet på mig"... men nu har jag liksom förstått att livet tickar ju på. Det här är ju livet. Jag lever det just nu. Medans jag skriver det här. (slöseri på liv...). Men jag kan hursomhest inte skjuta upp på saker något mer.
Vill jag ha något så ska jag ta det NU, kan jag inte ta det då ska jag kämpa för det NU
Allting ska ske med inställningen "nu" eller "från och med nu"!
Förra året slutade jag röka. Det var enkelt. Tro det eller ej.
Om jag kan klara ngt på två minuter som jag tidigare kämpat med i åratal till och från. Då klarar jag vad som helst! Bara det är rätt tillfälle.
Så från och med nu kommer hälsan... eller nej vänta, efter helgen! Jag måste få i mig tårta först ^^
Men idag är min dag, min dag i mitt liv, för resten av mitt liv!
Grattis till mig!
God natt!
Godnatt sötisar!
It´s a cold and broken hallelujah.
She came your way, from a distance place.
Her kiss tasted like a princess bless
and from her lips you drew the hallelujah.
It seems like I´ve been here before,
In a different way, walked this floor.
Love is not a victory march,
it´s a cold and ít´s a broken hallelujah.
There was a time when you showed me to,
but now you never show that do ya.
But remember when we kissed before,
and every breath we drew was hallelujah.
Maybe there´s a God above,
But all I ever learned from love,
was to scream a broken hallelujah.
It´s not a cry that you hear at night
It´s not somebody who´s seen the light,
It´s just a cold and it´s a broken hallelujah.
Hallelujah....
/Tammy
Angel feathers from the sky
Hur som helst så tittar jag ut genom fönstret och lägger märke till snön som faller.
Idag är den verkligen extra vacker och snöflingorna påminner om små änglafjädrar.
Och jag känner bara "gud vad otroligt vackert, och vilken lycka!!"
Här sitter jag och surar över att jag gjorde illa foten och därför missar lite i skolan oh kommer behöva kämpa mer framöver.
Men allvarligt? Snön faller så fint där ute, eller fjädrarna. Foten kommer läka, men hur ofta kommer jag ha tid att kolla ut på fallande snö och tänka på lycka?
Jag brukar inte vara såhär, jag brukar inte bry mig speciellt mycket om saker som händer, för jag älskar upplevelser, och att bryta kroppsdelar ÄR en upplevelse! SÅ någonstans älskar jag det här, fast att jag kanske tyckt att de skulle hänt i sommar....(host)...
Nä skoja, men allvarligt. Varför bryr jag mig? Jag brukar ninte bry mig, brukar acceptera saker som det kommer. Och det ska jag göra med min fot från och med nu också! Någonstans inom mig älskar jag det, för det ÄR häftigt!!
Det enda som stör mig lite är dessa piller, jag får nog sluta använda både mobil och facebook så länge jag går på dom, för jag ska väl inte behöva skämmas för saker jag skrivit?? Men de gör jag, usch. Det pinsammaste är nästan att det är pga smärtstillande.
Nu menar jag inte att jag skrivit speciellt allvarliga saker, utan bara SKUMMA saker... JÄVLIGT skumma. Det känns ju lite surt...
Iaf om man skriver det till någon som man kanske helst inte vill skriva skumma saker till...
Jaja, what´s done is done! Vad är väl en bal på slottet....
Nu ska jag kollar på snöflingorna!
starka krejer
Har nästan alla tänkbara biverkningar man kan ha! Och är helt dåsig på det med.
Nu är jag orolig också, min fot är helt iskall, som om jag haft den i en frys, ska de vara så?
Oro ingår i en av biverkningarna från tabletterna, så inte nog med att jag i vanliga fall är orolig över sånt som gör ont eller känns konstigt, nej vi lägger in dubbel oro på de istället...
Jaja jag gillar upplevelser, kunde ha valt en annan period bara. Men vaffan, något måste man ju ha och berätta för barnbarnen.. ellerhur?
En bild från sjukan, när jag väntade på svar från röntgen.
Ser ni mina ögon? Jag ser säkerligen likadan ut nu.
Pretty damn high!
Jag checkar ut nu, godnatters ;)
Awful pain.
Har ni brytit något någon gång?
Jag kan iaf berätta att det är en ganska så jobbig smärta, ingenting du vill gå igenom varje dag.
Sen för min del såklart så tror jag att rädslan gör sitt också. Eftersom att jag inte blev gipsad så är jag istället konstant rädd för att benen ska hamna fel i foten, så så fort jag råkar nudda den eller om ngn annan gör de så tror jag att benpipor ska börja hoppa ut vilken sekund som helst, vilket resulterar i att jag känner min sta lilla grej som händer i foten, och allt känns tio ggr värre. Tex så känns det lite då och då som om något bubblar i foten, och med tanke på att jag har en blodansamling i foten så vore de kanske inte så konstigt om blodet rör sig eller gör något på något sätt som känns som "små bubblor". Sen ibland känns det som benet i foten hoppar till, typ som om det rör sig.
Och jag vet ju självklart inte vad det är som känns, men faktum är att min fot går igenom mycket just nu, så det kan vara en jävla massa saker som känns fel men som egentligen hör ill läkningsprocessen.
Men trots att det är ganska logiskt och att jag liksom vet de, så är jag ändå livrädd. De har inte röntgat min fo sedan i onsdags och därför känner jag att det är ganska självklart att det kan ha hänt en hel del i min fot sen dess, typ att benen har flyttat på sig och nu istället har börjat växa ihop fel...
Usch, jag vet att jag måste sluta vara så fånig, men det är svårt när man verkligen känner något "röra" sig i foten..
Läkaren var också väldigt mycket inne på att jag skulle börjat stödja på min fot redan i torsdags, för att stärka benen liksom. Och hon hävdade bestämt att benen inte skulle flytta sig ens en mm om inte jag ställde mig och hoppa. Men jag känner liksom att jag inte riktigt litar på henne, jag menar ifall någon råkar slå till min fot så kanske de råkar göra det med samma kraft som om jag skulle hoppa på foten? Eller?...
Men jag får väl helt enkelt vänta in nästa röntgen svar om en vecka och se vad de säger på de, antingen har benen hoppat bort, eller så hade läkaren rätt.
Jag hoppas förstås på de sistnämna... Jag ska se om jag kan hitta min kamera också, så jag kan lägga in bilder ^^ Men den har sprungit bort, så de får bli senare, när jag orkar engagera mitt högra hoppeben.
De vinröda sträcken visar alltså var och vilka ben som brutits! Dock är det på min vänstra fot.
Men ni kan förstå smärtan?
Riktiga röntgen bilden kommer som sagt sen!
Galenskap!
Hur kan de bara komma så extremt? Från en dag till en annan.
Ouuf vilken jobbig lek!
Söt bild dock.
I feel betrayed by my coldness.
Brutit tre ben i foten
Jag gick in i köket och trampar på ngt sätt snett med foten, blir chockad, spänner benet och trampar på så sätt ännu mera snett och hör sedan världens KRAAAAAAS inuti foten, sedan var de platt fall!
Ramlade ihop skrikandes och låg och nästan rullade runt hållandes i min ömma fot! Tänker för mig själv "fuck jag bröt foten". Sedan börjar endorfinet pumpa, jag skriker till någon enstaka gång pga extremt dunkande smärta. Sedan tänker jag efter, inser att det inte är brutet. Måste bara vara en extrem stukning, eller att jag vrickat till lite. Så bäst att ligga kvar och låta det gå över...
Det gjorde de inte... de gjorde lika ont som första sekunden, jag släpper foten för första gången för att försöka ta mig upp från golvet då jag insett att närmsta telefon är i vardagsrummet. Ni kan ju gissa min glädje just i den stunden?
Hur som helst så släpper jag foten, och DÅ fy i helvete vad ont de gjorde när blodet började pumpa. Då började jag gråta som ett litet barn, och lyckades på tredje försöket ta mig upp gråtandes och hoppandes på ett ben in till telefonen. Hade då legat på golvet en kvart märkte jag när jag kolla klockan! Tiden rusar iväg när man lider och är rädd och chockad.
Ringde mamma som fick åka från jobbet, tyckte inte ambulans var nödvändigt.. men de ändrades.
Ringde sedan sjukvårdsrådgivningen för att kolla om jag skulle till akuten eller om vårdcentralen räckte.
Men det var en snäll sköterska, hon insåg att de va synd om mig och sa att hon skulle koppla mig till ambulans!
Done and done, mamma kom dock först, ringde upp och försökte avboka ambulansen men hon och mamma insisterade på att jag skulle åka den iaf, jag grät ju ganska mycket vid de här laget.
1: Pga smärtan (FY FAN)
2: Pga att sköterskan frågade mig under samtalet ifall det stack ut några benpipor!! Det gjorde ju inte det, men då först fattade jag vad som kunde hänt och jag började gråta som ett ännu mindre barn. haha....
3: Pga chocken!
4: Pga att jag suttit och hållt i min fot konstant i en timme, insåg att det var något fel efersom jag svimmade av smärta varje gång jag släppte lite på handen, var rädd att det skulle vara ngt äckligt under foten, typ ett utåtbuktande ben! Men de var de ju såklart inte, antagligen så hjälpte jag till att hålla benen på plats när jag höll sådär.
Det kom iaf två världens helt enkelt snällaste ambulans förare!! De var helt otroliga och fick mig att skratta ett antal gånger (innan morfinet börjat verka tillome), ja de var helt otroliga! Och likaså personalen på sjukhuset.
De gjorde ont att bryta, men att få träffa så underbara människor och vänliga själar gör att det var värt varenda lilla sekund av smärta!
Jag behövde iaf inte gipsa, för som sagt så satt benen helt perfekt ihop (antagligen eftersom jag hållt i konstant 1,5 timmar ^^, och sen för att de två benen längs med sidorna stöttar de benen som är av, det ger struktur åt hela foten, ocskå därför foten inte var sne!
Läkaren undrade hur i helvete jag hade lyckat bryta alla tre ben i mitten men inte de två på kanterna, det var bra jobbat tyckte hon iaf! (bra planerat av mig med andra ord) ;)
Hur som helst så fick jag massvis med morfin (LOVE IT) också morfin baserade tabletter hem... för att klara resterande veckor av läkning, de ska nog funka. Om mina små monsterungar kanske är lite försiktiga med mamsi! ;)
Skitsamma, bilder från vistelsen kan jag lägga upp sen (helgen kanske) så ska ni få se!
Hoppas ni andra haft en fotelserik dag! ( läggmärke till ordvitsen: Händelserik! Jag e så rolig att jag dör!!)
Skitsamma nog pladdrat, känner mig lite hög på morfinet fortfarande... så vi kan skylla på de ifall inlägget ä lite vimsigt med dåliga skämt eller så ;)
GODNATTERS!
I hate to turn up out of the blue uninvited.
Sådärja!
Skitsamma, skönt att va glad igen. Back to normal liksom.
Vad gör ni då?
Jag sitter och sjunger iaf. Städar lite också. Helt okej, borde plugga. Men om det är rent först så får jag ju mer ro att plugga senare ellerhur?
Full av känslor! Livet är underbart iaf. Du med
Kvinnlighet = stupidity
Varför? För idag har jag såna humörsvängningar att ondskan själv skulle backa. Jag är så irriterad, folk e korkade.
Jag började glad imorse, kände mig utvilad och allmänt lycklig, sen var det som att vända på en hand. Och nu vill jag bara ....döda. Någon, vem som helst... spelar ingen roll! Eller helst någon sån här idiot på typ ica som tittar snett på en när man typ råkar stå ivägen. En sån skulle jag kunna skada idag.
Jag har klunkat kaffe, hela morgonen. Jag satte musik på högsta volym för att kanske finna lite inre ro. Men nä, kanske ska byta radiokanal, lugna favoriter? Tror ni de kan hjälpa?
Så sitter jag och kollar runt på fb, ser något såhär helkorkat som någon skrivit. Och då känner jag typ.. "kan du gå och bara ta ditt liv din lilla F*T*A innan jag bryter nacken av dig".
Sen tyckte jag lite synd om barnen imorse, de kan inte ha det lätt. Vi bråkade inget allvarligt, de skötte sig väldigt bra. De kanske kände på sig att något inte låg rätt till? Jag lyckades tygla mig rätt bra, satt och log ganska glatt och pratade och skojade mot min vilja, egentligen ville jag bara sätta mig i ett hörn och sura. Kanske säga lite fula ord. Men nej jag tyglade mig.. de blev lite halv stelt några gånger.
Som tex när Neo började tvätta handfatet med tanborsten som jag precis tagit ut ur förpackningen, eller när Vanessa satte på sig overallen som hon alltid har på sig, och sen helt plötsligt tänkte hon att hon ville ha en annan overall på sig.. då kände jag hur blodet rusade rätt smidigt rakt upp i hjärnan.
Men jag la band på mig själv, försökte räkna till tio. Men var fort lika arg, hade behövt räkna till hundra. Men hade tyvärr inte tid. Så jag psykiskt ströp min svordomsnerv medans jag med lite pipig (strypt) röst förklarade att hon skulle sätta på sig sin overall igen väldigt fort, Hon gjorde de ganska smidigt, lite gnäll.
Förutom de incidenterna klarade vi morgon rutinerna rätt bra.
Eller juste, sen hade vi tiderna också, min dotter tyckte att allt hon gjorde imorse skulle göras tio minuter långsammare... ni kan gissa vad jag kände för känslor inom mig just då?
Då kom kvinnligheten fram ordentligt, dessa hormonsvängningar är charmiga. Oh ja...
Skulle aldrig kunna byta bort mina roliga humörsvängningar mot något... eller?
Gå och dö, hejdå
Utan respons
Vill du inte? Eller förstår du bara inte? Var du blyg? Eller kunde du inte?
Jag kan inte förstå? Kopplar inte?
Ibland är intresset stort, ibland är du som en vägg?
Hur länge ska jag försöka?
You are just so lovely!
Letar efter ny vagn!
Ja jag har ju gjort de till en vana att byta vagn när barnen blir lite äldre.
Anledningen är att vagnarna de har när de e små är ganska så stora, men när de e större så vill jag ha en smidigare vagn.
Det finns ju såklart "nättare" vagnar till nyfödda, men jag personligen tycker inte de ser spädbarnsvänliga ut.
Jag vill att de ska vara ombonade och att man ska SE att de e starka och trygga när de är så små.
Sätena i dessa vagnar är så stabila, däcken är stora och robusta. Och vagnen jag har nu, med grym fjädring!
Man behöver bara "gunga till" vagnen lite så liksom "studsar" den ett tag. Det är ju helt underbart när man har småbarn, ellerhur?
Sen när de är större, då vill jag iaf ha en ganska så liten, enkel, färgglad(?) och SMART vagn.
Jag kollar på de nu, och har hittat mig några som e intressanta, problemet är att det är 3 st som ser NÄSTAN exakt likadana ut, men med ett par olika finesser som skiljer de åt... vad ska jag göra?
Kommer bli ett tags tänkande på de här... jahaja..
Usch någon vagn som jag iaf verkligen inte gillar så är de den här:
Allvarligt, ser ni hur gigantisk den ser ut? Man kan ju för fan skjutsa en vuxen människa UNDER liggdelen.
Den ser inte mysig och ombonad ut för en liten bebis, nepp.
Och dessutom så är jag fortfarande nervös över vagnar med 3 hjul. Tillverkarna kallar ju nämligen tillbaka mellan 1-3 av dessa tillverkningar varje år pga vältrisken!
Det fick jag veta när jag pratade med en som jobba med vagnar, att hon inte rekomendera 3hjuls vagnar pga produkt osäkerheten. När jag pratade med henne så pekade hon till och med på en vagn som de hade som skyltexemplar och menade att den sorten hade blivit inkallad, från alla köpare+butiker pga vältningar..
Och skyltexemplaret var allt de fick behålla....
Nej jag tycker allmänt att den där vagnen ser skev ut.
Urban jungle tror de är ett ex av 2011
Hej mina kära
De här va lite roligt att se, helt plötsligt!
Hej på er alla!
