Smärtan gick över tillslut.

Jag har ju varit fullt upptagen med att vara sjuk, så inte berättat om min mycket mycket hemska natt.

Jag gick ju och la mig i sängen och försöke massera magen och så för att det skulle bli bättre.
Men ju mer jag låg där desto ondare gjorde det. Det gjorde så ont att jag var svimfärdig, kunde inte hålla ögonen öppna, men samtidigt gjorde det för ont för att slappna av och försöka sova. Jag fick yrsel och kräktes typ heeela natten för att det gjorde så ont.

Och eftersom jag hade så ont så kunde jag inte ta upp telefonen och ringa sjukvården heller!!
Tillslut började smärtan avta, och eftersom jag var så orolig för bebisen så satt jag och petade på han för att se hur han mådde.

Och vet ni vad?... HAN RÖRDE SIG INTE!!!
Där och då bröt min panik ut, och jag trodde att det var något allvarligt allvarligt fel.
Fortfarande så kunde jag inte sträcka mig efter telefonen eftersom det faktiskt strålade ut smärta i varenda del av min kropp, armar, axlar, rygg, ben. You name it!

Sen när jag iaf var påväg att samla styrka till att ringa dom.. då känner jag hur bebisen börjar röra sig, sparka och göra kullerbyttor -.-

Då märkte jag iaf att han mådde bra, och sen började smärtan avta helt. Och jag kunde tillslut somna, med en glad bebis i magen ^^

Men fan vilken jobbig natt, usch :(


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0