Jogging is the new me.

Jag behövde få ut aggressionerna och drog ut och jogga/sprang...

Det är otroligt hur mycket konditionen förbättras när man är sur eller ledsen.
Jag va ändå ute i ca 20 min, och i vanliga fall så kan jag knappt springa tio meter utan att tappa andan.
Men nu var det super enkelt. Och så jävla skönt!
Jag har alltid älskat att springa, men inte haft tid senaste åren. Det är alltid massa saker som kommer emellan. Men efter dagens runda så undrar jag ifall jag inte ska försöka lite oftare?
20 min räcker ju, kanske 4 dagar (minst) i veckan.
Det är ju egentligen det bästa sättet att samla tankarna. Och du får samtidigt motion.
Could it be better?

Kanske kan springa mer än 20 min iof? För nu hade jag gärna sprungit längre, men eftersom jag drog ut så sent så var jag tvungen att hämta Vanessa.
Hm kanske kan springa ikväll igen?

Angående aggressionerna så är dom lite mer dolda. Innan var jag skit förbannad och ledsen. Men nu är det bättre faktiskt. Klart det inte är helt bra. Så skulle nog behövt springa längre.
Men men, får bli senare eller imorgon =)

Skönt att man nästan alltid springer själv också. Jag menar ifall man går promenad så vill man nästan alltid ha med sig någon, och då blir det sällan av, eftersom man hela tiden måste passa någon annans schema också. Men när man spriner så kan man ju typ inte prata, utan lyssnar på musik och tänker. Och det för ju att man kan dra ut när man vill. Utan att bry sig om ifall ngn kan haka på eller inte. Nej jag föredrar att springa ensam, i lugn och ro. Bara jag!


Kommentarer
Postat av: Jennifer - Konstblogg

Tänk om en annan också kunde vara sådär duktig. ^^ Kämpa på! :D

2009-11-02 @ 18:52:27
URL: http://jenniferkiemunki.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0