Sorry alla jag arbetar med hela historian men jag spenderade två nätter bara på förlossningen, det är MYCKET att skriva ner. Med två barn här också :D


men imorgon. I promes att ni får den!! Har hälften nerskrivet :)

 

Jag håller på och skriver förslossnings berättelsen och allt därefter just nu. Men har en bebis som plötsligt lev hungrir. Men så ni alla vet att den idag kommer ut ;)

Nu är namn papperet in skickat och hans namn är bestämt. Neo Robbie Anthony Grey är hans fullständiga namn.

Vackra prinsen Neo! <3


Och lika vackra Prinsessan Vanessa <3


*Vanessa Maria Nova Grey*



*Neo Robbie Anthony Grey*

Precis upplagd på bröstet!!


Lille bebis med sin dumma nål!


Ny kommen till BB..


Gullegrisen!


Uppkommen från neonantal, och en rosa napp fick han med sig!


Gillar inte alls att klä på sig!!


Men tillslut fick jag :)


Bilbarnstolen, på g hem :D


Första liggen i sovgungan, han vakna och det funka INTE...


Andra gången sov han kvar. OHH YEAH!


Första gången i nya vagnen. Åh vilket mys


Mycket lill gos i mammas Stora säng!


I nya fina babysittern!


Lille Busar!


Morgon mys i mammas knä.


Först seriösa...


Sedan ointresserade...


Sen glada och busiga!!

Mina älsklingar, älskar er över allt annat!!
Mina skatter. Gör allt för er <3.

Så vackra! <3 <3 <3


Sorry att jag inte berättat något om förlossningen, men är fortfarande ruskigt sjuk och orkar inte sitta vid datan eller knappt röra mig alls. Men idag har jag känt mig lite bättre, så snart ska ni nog få veta!

---

Efter en lååång men endå mysig vecka är vi nu äntligen hemma! Vi fick godkänt, men berättar senare orkar inte dra hela historian nu!

Hur som helst så har vi boat in oss lite, bebis är inte riktigt hemma än. Han bara sover, har inte fått kolla runt, och eftersom vi vägrar släppa han så sover han endast i våra famnar just nu... men men snart ska vi få se hur han trivs här!

Typ en minut gammal, om ens det!


Mormor och lille Neo!


Första amningen :)


Hela familjen!!


Jag e lagom het...


Vackraste Martina med lille bebis.



<3


Mina absoluta älsklingar!


Raringarna!


Höhö...


Bebis med mormor igen!!


Nu ska vi vila, och Sessi ska sova. Kommer fler bilder sen!!

 :)

Ligger här med lilla pojken, bara några timmar över två dygn gammal. Mamma och vanessa har varit här hela dagen och myst med oss. Och imorgon/idag (klockan e efter tolv) får vi nog komma hem! Vi är bättre nu! Berättar när vi kommer hem. Men vi har fått gå igenom många blodprov för att få åka! :-(. Men som sagt förklarar allt när vi kommer hem. Nu ligger han iaf här och äter lite, och jag väntar på att få gå på toa, så kanske jag också kan somna om sen! Haha. Och juste jag har försökt men det funkar inte att ladda upp bild. Min mobil vill inte riktigt. Så ni får klart vänta tills vi är hemma! Men han är otroligt vacker iaf! Fast han inte kan se så mycket med sina små små ögon! Haha. Jaja skulle bara hålla er uppdaterade. Sov gott alla. Eller festa lugnt!

För mindre än två dagar sen alltså den 1/9 kl 18.54 föddes vår lilla Neo. Världens sötaste lilla pojke. Med halv knubbiga kinder! Och små små blå-bruna ögon. Vad vi fått se än så länge, ögonen är så små att vi inte fått se ordentligt! Haha. När jag får en bra bild så ska ni få se honom! Och när vi kommer hem får ni se bilder och höra allt som hänt! Har varit en LÅNG vecka.

Idag blir jag antagligen igång satt. Eftersom vattnet gått men inga verkar har börjat. Vilket gör att det kanske blir ytterligare utdraget... Vi får se, doktorn ska kolla på mig strax. Sen får vi se, men jag åker nog direkt ner på förlossningen igen. Jag var INTE riktigt beredd på det här. Helvete! Jag vill inte mer, backar nu. Hörde mammor skrika igår. Jag vill inte...

Mitt vatten började precis sippra... Omg PANIK!! Ont gör det också. Men inte regelbundet? Skumt... Kanske har två bebisar imorgon!

Nä vissa tror att jag är arg på någon och tycker att slempropp är en passande beskrivning. Men näää! Glöm det. Det är nämligen så att min SLEMPROPP HAR GÅTT! Japp för typ fem min sen. Nu är det bara att vänta in resten, har känt hela kvällen att kroppen börjat arbeta lite. Men tror inte det är så nära än! Kanske ska passa på att sova nu i slutet iaf? Tänk om det faktiskt sker imorgon? Vi får se, tar tiden som den kommer. Kanske imorgon, kanske först på lördag? Lets se! God natt alla.

Jag har varit sugen på nudlar sen i torsdags kväll, idag fick jag äntligen göra det. Jätte hungrir ställer jag mig och lagar nudlar med biff-smak.

Jag känner hur drägglet rinner ju mer jag står och rör om där i. Jag häller upp i en skål och ska sätta mig och äta.

Väntar ut att det ska svalna... och blir mer och mer hungrig och sugen. Jag ska precis börja äta då Vanessa kommer. Mitt barn som inte var hungrig fem minuter innan.

Sen var nudlarna borta... jag satt med lika tom mage. Och min o hungriga Sessa satt med en ännu mer ohungrig mage...

Jag lagar mer. Ger mig in på ett nytt försök. Önska mig lycka till!

Lilla bus!

Idag är det den 27 e augusti, vet ni vad det betyder?

Det är den här dagen jag har väntat på enda sedan den 29 e december -09.
Det var den dagen jag fick ett plus på graviditetsstickan. Och även fast man vet att det inte är ett besämt datum så vet man att antingen har man bebis idag, eller så kommer bebis SENAST inom två veckor.

Och ja.. ingen bebis ännu, jag kommer gå över några dagar precis som alla andra!
Men vad ska man göra? De är väl bara att vänta, jag kan ju ändå inget bestämma. höhö.

Iaf så har jag inte känt minsta lilla än så lär inte bli idag iaf... Även fast jag haft kraftigare och flera förvärkar senaste dagarna. Men tror inte än på ett par dagar. Inte under helgen iaf. Kanske början på nästa vecka? Träffade min granne igår. Och hon berättade att överläppen brukar svullna upp när man är påväg.. typ timmarna innan värkarna sätter igång.. SÅ nu går jag och inbillar mig hela tiden att min överläpp är svullen.

Men iaf. Tror ni jag är redo?
För jag vet ärligt inte, har inte bestämt mig än. Jag vill ha bebis. Men samtidigt så tänker jag inte på vad som väntar, dessa nätter, mina bröst som jag får tillbaka om ett halvår, stressen när man ska iväg.. ja allt som kommer med en liten bebis. Plus att jag ska kunna ge Vanessa lika mycket uppmärksamhet!

Vi får se vad som händer, måste samla styrka för att klara allt.

Snart ses vi bebis, jag vet att du kommer till mig endast i rätt tillfälle.

Varför folk envisas med att aldrig släppa taget

Överallt hela tiden får man höra att den och den blir tillsammans med sina ex. Dom har varit tillsammans i tre år fram och tillbaka. Men det funkar inte dom är för olika. För tre veckor sen gjorde dom slut igen. "ABSOLUT SISTA GÅNGEN" Skrek båda till sina vänner när dom berättade det. Idag är dom tillsammans igen. Dom älskar varandra så mycket. Och kan inte vara ifrån varandra...

Ahaa.. jag har själv varit i den situationen, inte i bara ett förhållande. Men jag undrar vad man egentligen tror när man ger sig in ytterligare en gång? Ingen är väl så dum att den tror att allt kommer bli bra.. plötsligt..?!

För oavsett hur mycket man älskar varandra så finns dom gamla rutinerna alltid kvar, alla sårande ord från tidigare bråk kommer alltid gnaga på en.  Och allt ni bråkat om förut, kommer ni bråka om.. igen.. igen... och igen.

Men man förblindar sig själv. Inbillar sig.. att "den HÄÄR gången kommer allt bli bra".. man vägrar släppa. Man vägrar förstå att det aldrig blir som det borde. Att det aldrig blir bra. Och ju längre man stannar i det dåliga, desto sämre mår man när man tvingas inse sanningen.. "Det gamla funkar aldrig... ALDRIG"

"Ju mer du drar in dig själv i det förflutna, desto längre tid kommer det ta innan du kommer ikapp framtiden."

Sen finns det dom som levde ett par underbara tonårs år.. och dom vägrar växa upp. Dom sitter som 30-40 åringar och inte inser att det är dags att växa upp. Beter sig precis som för 20 år sen, tror att kläderna sitter lika bra som för 20 år sen, tror att man är lika cool när man festar som för 20 år sen.

Nu är det inte bara mycket äldre som vägrar släppa taget. Vet dom i min ålder som hade sin "guldår" mellan 14-16.. idag har dom hamnat i en depression, hatar allt och alla som har det nu som dom hade då. Dom saknar det så mycket, och önskar över allt annat att dom "kunde börja i den skolan igen".. för där var dom som "coolast".. eller hänga på det stället igen, för där fick dom mest uppmärksamhet och var populärast.

Men välkomna till verkligheten. Livet förändras varje år, varje dag kommer du närmare förändringen. Varje månad påbörjas ett steg av förvandlingen av ditt liv. Oavsett om det som sker direkt efter förvandlingen är bra eller inte. Så blir det bra i slutändan.. för det leder till framtiden. Och framtiden är det vi alla strävar efter,vi gör det vi gör idag endast för att få uppleva framtiden. Vi gjorde det vi gjorde igår... för att få uppleva "idag".

Men jag undrar varför vi är så rädda nu för tiden, vi är så rädda för att släppa taget. Rädda att gå in i framtiden och rädda för ensamheten.
För bara 20 år sen tycker jag att vi var starkare. Smartare. Människorna visste att det inte var döden att ett kapitel i livet tog slut. Man visste att nästa kapitel kunde bli bättre.

Så vad är det med dagens uppväxt.. eller uppfostran som gör att vi alltid är så rädda?
Man tar skit efter skit efter skit, men vägrar lämna för man tror att man ska bli ensam då. MEN HALLÅ DU ÄR 15 ÅR!...

Men det måste ju vara något med vad världen lär oss idag som gör att vi är räddare. Är det filmerna vi ser?
Eller föräldrarna som har förändrats? Eller är det vi själva som gör oss rädda?
Vi kanske är för trygga idag.. därför vågar vi inte gå in i framtiden. Därför nutiden vet vi ger trygghet.

Jag var själv starkare för några år sen, modigare. Gav mig in i nya utmaningar utan att blinka. Men idag har jag blivit skrämd så många gånger att jag alltid väljer att tänka.. tänka så mycket att det krackulerar och går åt motsatt riktning. Ingenting blir bra istället. Man tar fel beslut i allt. Tvekar i allt, FAST man innerst inne är säker. Så väljer man att tveka. Varför så osäker och rädd?

Jag vet inte vad det är med människor, men alla måste våga släppa det förflutna för att istället välja sitt eget liv.
Man hindrar livet om man väljer det som varit. För det som varit kommer aldrig att blir.

"Bruten kärlek läker aldrig. Som med allt annat så kan man försöka laga, lim. har du sönder en kruka så kan du alltid limma. Men sprickan kommer alltid att synas oavsett hur mycket lim du använder. Har du sönder en klack kan du laga, men dom kommer aldrig bli lika stabila som innan. Det finns bara ett tillväga gångs sätt för att slippa sprickor och ostabilitet. Det nya!. Du ska aldrig ge dig in i det förflutna"

Det är otroligt hur lika vi är djuren, alltså människorna.

Allt går ut på överlevnad, du hugger vem som helst i ryggen om det betyder att du överlever.
Vi tänker sällan på andra. "Om jag gör det här så skadas den".

Människor uttrycker det dock i andra sammanhang än djuren.

Vi kanske baktalar någon på jobbet för att få chefsplatsen. Mördar eller skadar någon för att vi ibland tycker att vi får ut något av det.
När det har hänt världskatastrofer tidigare, så blir människorna djuriska. Mördar för att få en vattendroppe, eller en bit mat som någon annan har. Ibland (i riktigta omständigheter) mördar för att ha någon att äta.

Och djuren? Dom äter hela tiden andra djur, tigern äter ett djur, som äter ett annat djur, som äter ett annat.
Dödar det som inkräktar på ens revir, det som tänker äta av ens mat blir det som snart ligger död.
Om den är svagast vill säga. För starkast vinner. Alltid överlever den starkaste. Den som slår två slag för varje slag den själv tagit emot.

Och enligt undersökningar så är pingvinerna den enda djur arten som träffar en partner som den håller sig till för resten av livet. Men det gäller bara vissa pingviner. Antingen håller dom sig till samma för alltid, eller så byter dom en gång om året. Då ungarna blivit stora.

Nästan alla andra djur får ungar med flera partner, eller byter också ofta. kanske lever i flermannaskap. "tre honor, en hane".

Och människor. Hur svårt har inte människor att vara trogna?
I vissa länder är det ju tillome okej att ha flera fruar? det är så dom lever. I vissa stammar har en kvinna flera män.

Kanske är kärlek bara ett påhitt, för människan är den enda art som faktiskt blir kära. Djuren blir inte kära på det sätt som oss. Dom parar sig för fortplantningen. För att det går ut på att få ungar.

Kanske är det därför män i dagens läge ofta gärna skaffar barn, men endel skiter sen i vilket? dom är för nära besläktade med djuren fortfarande, och för dom är det endast fortplantningen. Dom gör en kvinna till deras för att markera sitt revir. Dom parar sig och får ungar. Men kvinnan ruvar, uppfostrar och livnär ungarna.

Jag säger inte att det alltid är så, för vissa män finns faktiskt där, precis som vissa kvinnor väljer bort ungarna.

Men frågan är om det ligger i naturen på något vis att det faktiskt ska vara så? Om det varit så i ett antal miljoner år och plötsligt kommer människan och säger att "nu ska vi göra såhär".
Vi ska gå emot naturens lagar, och förändra det som ligger inbyggt i våra sinnen.

Tiger honorna är aggressiva mot dom som kommer i närheten av reviret, endast för ungarnas skull.
Jag som människo mamma, blir fruktansvärt aggressiv om någon skadar mitt barn?
Precis som en tiger mamma så är man ett hårsmån ifrån mord.
Det gäller för den andra att backa, annars vet man inte vad som händer.

Hos visa djurarter så slåss man om honan, eller visar upp största "betarna", "manen" eller "hornen" för att honan sedan ska välja den som är ståtligast, störst och vackrast.

Och hur beter sig inte människor? Finns det någon som visar sina dålig sidor när man försöker få någons intresse?
Nä, sällan. Jag vet inte hur många gånger jag fått höra lögner av killar att dom har det, är sååå tuffa, gör det och har gjort det. Allt för att visa sig ståtliga och starkast för att man ska vilja ha dom.

Samma gäller tjejer, man sitter framför spegeln ibland i timmar. Naglar, hår, smink... och då har man inte ens börjat kolla vad som finns i garderoben än! Efter två veckors dejtande har man redan hunnit använda upp alla sina finaste kläder, maxat frisyren och haft på sig sina mest exklusiva smycken.

Men inte en endaste gång har man pruttat, råkat göra ett grisläte när man skrattat eller ätit en stor portion mat.

Nä många tjejer äter inte alls framför killen i början "nej tack, jag är inte hungrig"... men magen kurrar på för fullt.

Starkast vinner. Men försöker vi göra något med människor som är emot naturen och helt omöjligt?
Eller lyckas vi tillslut att gå emot naturens gång?

Kommer alla vara trogna om några år, kanske slutar vi kriga och är vårt rätta jag redan från början?
Kanske står vi som idag och vägrar erkänna våra djuriska sinnen eller så går vi framåt.

Varför måste du hela tiden trakassera mig och få min uppmärksamhet när vi sagt upp kontakten för länge sen? Jag trodde vi var överens.

LÅT MIG VA NU! Ingen vill veta av dig. Sluta söka min uppmärksamhet nu. DET ÄR NOG!

Just live and let die

 

Jag har fått Elvis fetisch... ahh ärligt. jag skojar inte.

 

Det är helt sjukt!! Jag avgudar hans låtar, lyssnar sönder mig på dom. Men nu ska vi sova.

Så ni får fler bra imorgon! Min favorit (A) HAHAHHA

 

"Och aldrig någonsin trodde hon att Elvis skulle bli hennes favorit, men hon var bara inte som alla andra"

Idag har jag haft lite mer annorlunda sammandragningar än tidigare. Det har inte varit likt något som tidigare. Utan känts mer... "äkta"!?

Så frågan är ifall det är dags inom dom närmsta dagarna? Kanske kommer bebis snart. Kanske har jag honom redan på fredag?

Eller så dröjer det ännu längre. Men jag förstår att min kropp tränar ordentligt nu. Det känns. Mycket som ska mjukas upp på insidan. Och tro mig... det är i full gång. Det är extrema kramper överallt där det förbereds. Men det är de såklart värt. Då vet man att kroppen gör sig redo. Och det är inte lika stor risk att det uppstår komplikationer ifall kroppen är i full gång när det är dags!

Men jag kan iaf glädjas med att om ABSOLUT senast 2 veckor och tre dagar... då sitter jag med bebis i famnen! För det får inte gå längre. No no!

Men förhoppningsvis behöver jag inte vänta så länge. För jag är trött på det här idag. Och idag är jag redo...

(tror jag)...

Men jag pallar iaf inte vänta en dag till! Det är nog snart :( Jag går mig själv på nerverna. Klarar knappt att vara trevlig längre för att allt är så irriterande. Mahaa!


på fredag är jag iaf beräknad.. den 27e. Tror ni han kommer innan?

Du har väldigt mycket frågor. Varför inte skriva till min mejl istället? Du får itne ut så mycket svar av att skriva här eftersom jag inte kan besvara dig. Och jag har ingen lust att skriva inlägg till dig hela tiden :)

haha men men. Svarar sista gången här. Har du något mer på hjärtat så skriv till [email protected] hädanefter, fö tydligen så är du ute efter bråk. :)

Svar: Nej det är samma. Och dom träffas nästan varje dag.

Jag ska nog inte ha fler barn. Kanske om tio år eller ngt. Men jag vill koncentrera mig på dom jag har nu! För dom ska få mycket uppmärksamhet och kärlek :)

har du barn eller? Varför så nyfiken om mina barns liv? ;)

Och nej, att gå med i klubbar är inte riktigt min grej. Så tack iaf:)

Men skriv till min mejl om du har fler frågor nu! Måste kila :)

Okej min frågestund gick ju... sådär!! Men nu vet jag. Så länge mina läsare inte är nyfikna, utan istället verkar veta allt om mig så struntar vi i frågestunden hädanefter ^^ :)

Fick TVÅ frågor och båda var frågor där det undrades om vem pappan är!...  Så ni två verkar inte läsa min blogg speciellt bra :(. Det står rätt mycket om Victor i bloggen! Man brukar kunna koppla ett och ett kära läsare :)

---

Idag har vi iaf varit ute och shoppat efter ring!! Tror ni vi fick med oss någon?? OHHJA. Och så jävla snygg, kommer visa den för alla!! Är jätte stolt. maha! ^^

Men orkar i vilket fall inte fota nu och skicka. Så jag gör det senare. Eller imorgon... :P Men ENDAST om ni är nyfikna.

Den är iaf väldigt... elegant! Om jag får säga det själv. HAHA


Jaja fick iaf med mig två halsband plus örhängen hem på det också. Ena halsbandet är såååå fint! Och jag är lika kär i det som i ringen. Men kan tyvärr bara användas vid fina tillfällen :( faan.

Jaja. Bebisens dop kanske den kommer lagom till användning?
Hoppas det iaf.