Igång satt..

Idag blir jag antagligen igång satt. Eftersom vattnet gått men inga verkar har börjat. Vilket gör att det kanske blir ytterligare utdraget... Vi får se, doktorn ska kolla på mig strax. Sen får vi se, men jag åker nog direkt ner på förlossningen igen. Jag var INTE riktigt beredd på det här. Helvete! Jag vill inte mer, backar nu. Hörde mammor skrika igår. Jag vill inte...

Vatten avgång

Mitt vatten började precis sippra... Omg PANIK!! Ont gör det också. Men inte regelbundet? Skumt... Kanske har två bebisar imorgon!

SLEMPROPP!!!

Nä vissa tror att jag är arg på någon och tycker att slempropp är en passande beskrivning. Men näää! Glöm det. Det är nämligen så att min SLEMPROPP HAR GÅTT! Japp för typ fem min sen. Nu är det bara att vänta in resten, har känt hela kvällen att kroppen börjat arbeta lite. Men tror inte det är så nära än! Kanske ska passa på att sova nu i slutet iaf? Tänk om det faktiskt sker imorgon? Vi får se, tar tiden som den kommer. Kanske imorgon, kanske först på lördag? Lets se! God natt alla.

Hungrig

Jag har varit sugen på nudlar sen i torsdags kväll, idag fick jag äntligen göra det. Jätte hungrir ställer jag mig och lagar nudlar med biff-smak.

Jag känner hur drägglet rinner ju mer jag står och rör om där i. Jag häller upp i en skål och ska sätta mig och äta.

Väntar ut att det ska svalna... och blir mer och mer hungrig och sugen. Jag ska precis börja äta då Vanessa kommer. Mitt barn som inte var hungrig fem minuter innan.

Sen var nudlarna borta... jag satt med lika tom mage. Och min o hungriga Sessa satt med en ännu mer ohungrig mage...

Jag lagar mer. Ger mig in på ett nytt försök. Önska mig lycka till!



Lilla bus!


Bebis idag?

Idag är det den 27 e augusti, vet ni vad det betyder?

Det är den här dagen jag har väntat på enda sedan den 29 e december -09.
Det var den dagen jag fick ett plus på graviditetsstickan. Och även fast man vet att det inte är ett besämt datum så vet man att antingen har man bebis idag, eller så kommer bebis SENAST inom två veckor.

Och ja.. ingen bebis ännu, jag kommer gå över några dagar precis som alla andra!
Men vad ska man göra? De är väl bara att vänta, jag kan ju ändå inget bestämma. höhö.

Iaf så har jag inte känt minsta lilla än så lär inte bli idag iaf... Även fast jag haft kraftigare och flera förvärkar senaste dagarna. Men tror inte än på ett par dagar. Inte under helgen iaf. Kanske början på nästa vecka? Träffade min granne igår. Och hon berättade att överläppen brukar svullna upp när man är påväg.. typ timmarna innan värkarna sätter igång.. SÅ nu går jag och inbillar mig hela tiden att min överläpp är svullen.

Men iaf. Tror ni jag är redo?
För jag vet ärligt inte, har inte bestämt mig än. Jag vill ha bebis. Men samtidigt så tänker jag inte på vad som väntar, dessa nätter, mina bröst som jag får tillbaka om ett halvår, stressen när man ska iväg.. ja allt som kommer med en liten bebis. Plus att jag ska kunna ge Vanessa lika mycket uppmärksamhet!

Vi får se vad som händer, måste samla styrka för att klara allt.




Snart ses vi bebis, jag vet att du kommer till mig endast i rätt tillfälle.




Kan inte förstå...

Varför folk envisas med att aldrig släppa taget



Överallt hela tiden får man höra att den och den blir tillsammans med sina ex. Dom har varit tillsammans i tre år fram och tillbaka. Men det funkar inte dom är för olika. För tre veckor sen gjorde dom slut igen. "ABSOLUT SISTA GÅNGEN" Skrek båda till sina vänner när dom berättade det. Idag är dom tillsammans igen. Dom älskar varandra så mycket. Och kan inte vara ifrån varandra...

Ahaa.. jag har själv varit i den situationen, inte i bara ett förhållande. Men jag undrar vad man egentligen tror när man ger sig in ytterligare en gång? Ingen är väl så dum att den tror att allt kommer bli bra.. plötsligt..?!

För oavsett hur mycket man älskar varandra så finns dom gamla rutinerna alltid kvar, alla sårande ord från tidigare bråk kommer alltid gnaga på en.  Och allt ni bråkat om förut, kommer ni bråka om.. igen.. igen... och igen.

Men man förblindar sig själv. Inbillar sig.. att "den HÄÄR gången kommer allt bli bra".. man vägrar släppa. Man vägrar förstå att det aldrig blir som det borde. Att det aldrig blir bra. Och ju längre man stannar i det dåliga, desto sämre mår man när man tvingas inse sanningen.. "Det gamla funkar aldrig... ALDRIG"

"Ju mer du drar in dig själv i det förflutna, desto längre tid kommer det ta innan du kommer ikapp framtiden."

Sen finns det dom som levde ett par underbara tonårs år.. och dom vägrar växa upp. Dom sitter som 30-40 åringar och inte inser att det är dags att växa upp. Beter sig precis som för 20 år sen, tror att kläderna sitter lika bra som för 20 år sen, tror att man är lika cool när man festar som för 20 år sen.

Nu är det inte bara mycket äldre som vägrar släppa taget. Vet dom i min ålder som hade sin "guldår" mellan 14-16.. idag har dom hamnat i en depression, hatar allt och alla som har det nu som dom hade då. Dom saknar det så mycket, och önskar över allt annat att dom "kunde börja i den skolan igen".. för där var dom som "coolast".. eller hänga på det stället igen, för där fick dom mest uppmärksamhet och var populärast.

Men välkomna till verkligheten. Livet förändras varje år, varje dag kommer du närmare förändringen. Varje månad påbörjas ett steg av förvandlingen av ditt liv. Oavsett om det som sker direkt efter förvandlingen är bra eller inte. Så blir det bra i slutändan.. för det leder till framtiden. Och framtiden är det vi alla strävar efter,vi gör det vi gör idag endast för att få uppleva framtiden. Vi gjorde det vi gjorde igår... för att få uppleva "idag".

Men jag undrar varför vi är så rädda nu för tiden, vi är så rädda för att släppa taget. Rädda att gå in i framtiden och rädda för ensamheten.
För bara 20 år sen tycker jag att vi var starkare. Smartare. Människorna visste att det inte var döden att ett kapitel i livet tog slut. Man visste att nästa kapitel kunde bli bättre.

Så vad är det med dagens uppväxt.. eller uppfostran som gör att vi alltid är så rädda?
Man tar skit efter skit efter skit, men vägrar lämna för man tror att man ska bli ensam då. MEN HALLÅ DU ÄR 15 ÅR!...

Men det måste ju vara något med vad världen lär oss idag som gör att vi är räddare. Är det filmerna vi ser?
Eller föräldrarna som har förändrats? Eller är det vi själva som gör oss rädda?
Vi kanske är för trygga idag.. därför vågar vi inte gå in i framtiden. Därför nutiden vet vi ger trygghet.

Jag var själv starkare för några år sen, modigare. Gav mig in i nya utmaningar utan att blinka. Men idag har jag blivit skrämd så många gånger att jag alltid väljer att tänka.. tänka så mycket att det krackulerar och går åt motsatt riktning. Ingenting blir bra istället. Man tar fel beslut i allt. Tvekar i allt, FAST man innerst inne är säker. Så väljer man att tveka. Varför så osäker och rädd?

Jag vet inte vad det är med människor, men alla måste våga släppa det förflutna för att istället välja sitt eget liv.
Man hindrar livet om man väljer det som varit. För det som varit kommer aldrig att blir.



"Bruten kärlek läker aldrig. Som med allt annat så kan man försöka laga, lim. har du sönder en kruka så kan du alltid limma. Men sprickan kommer alltid att synas oavsett hur mycket lim du använder. Har du sönder en klack kan du laga, men dom kommer aldrig bli lika stabila som innan. Det finns bara ett tillväga gångs sätt för att slippa sprickor och ostabilitet. Det nya!. Du ska aldrig ge dig in i det förflutna"



Människan VS Djuret

Det är otroligt hur lika vi är djuren, alltså människorna.

Allt går ut på överlevnad, du hugger vem som helst i ryggen om det betyder att du överlever.
Vi tänker sällan på andra. "Om jag gör det här så skadas den".

Människor uttrycker det dock i andra sammanhang än djuren.

Vi kanske baktalar någon på jobbet för att få chefsplatsen. Mördar eller skadar någon för att vi ibland tycker att vi får ut något av det.
När det har hänt världskatastrofer tidigare, så blir människorna djuriska. Mördar för att få en vattendroppe, eller en bit mat som någon annan har. Ibland (i riktigta omständigheter) mördar för att ha någon att äta.

Och djuren? Dom äter hela tiden andra djur, tigern äter ett djur, som äter ett annat djur, som äter ett annat.
Dödar det som inkräktar på ens revir, det som tänker äta av ens mat blir det som snart ligger död.
Om den är svagast vill säga. För starkast vinner. Alltid överlever den starkaste. Den som slår två slag för varje slag den själv tagit emot.

Och enligt undersökningar så är pingvinerna den enda djur arten som träffar en partner som den håller sig till för resten av livet. Men det gäller bara vissa pingviner. Antingen håller dom sig till samma för alltid, eller så byter dom en gång om året. Då ungarna blivit stora.

Nästan alla andra djur får ungar med flera partner, eller byter också ofta. kanske lever i flermannaskap. "tre honor, en hane".

Och människor. Hur svårt har inte människor att vara trogna?
I vissa länder är det ju tillome okej att ha flera fruar? det är så dom lever. I vissa stammar har en kvinna flera män.

Kanske är kärlek bara ett påhitt, för människan är den enda art som faktiskt blir kära. Djuren blir inte kära på det sätt som oss. Dom parar sig för fortplantningen. För att det går ut på att få ungar.

Kanske är det därför män i dagens läge ofta gärna skaffar barn, men endel skiter sen i vilket? dom är för nära besläktade med djuren fortfarande, och för dom är det endast fortplantningen. Dom gör en kvinna till deras för att markera sitt revir. Dom parar sig och får ungar. Men kvinnan ruvar, uppfostrar och livnär ungarna.

Jag säger inte att det alltid är så, för vissa män finns faktiskt där, precis som vissa kvinnor väljer bort ungarna.

Men frågan är om det ligger i naturen på något vis att det faktiskt ska vara så? Om det varit så i ett antal miljoner år och plötsligt kommer människan och säger att "nu ska vi göra såhär".
Vi ska gå emot naturens lagar, och förändra det som ligger inbyggt i våra sinnen.

Tiger honorna är aggressiva mot dom som kommer i närheten av reviret, endast för ungarnas skull.
Jag som människo mamma, blir fruktansvärt aggressiv om någon skadar mitt barn?
Precis som en tiger mamma så är man ett hårsmån ifrån mord.
Det gäller för den andra att backa, annars vet man inte vad som händer.

Hos visa djurarter så slåss man om honan, eller visar upp största "betarna", "manen" eller "hornen" för att honan sedan ska välja den som är ståtligast, störst och vackrast.

Och hur beter sig inte människor? Finns det någon som visar sina dålig sidor när man försöker få någons intresse?
Nä, sällan. Jag vet inte hur många gånger jag fått höra lögner av killar att dom har det, är sååå tuffa, gör det och har gjort det. Allt för att visa sig ståtliga och starkast för att man ska vilja ha dom.

Samma gäller tjejer, man sitter framför spegeln ibland i timmar. Naglar, hår, smink... och då har man inte ens börjat kolla vad som finns i garderoben än! Efter två veckors dejtande har man redan hunnit använda upp alla sina finaste kläder, maxat frisyren och haft på sig sina mest exklusiva smycken.

Men inte en endaste gång har man pruttat, råkat göra ett grisläte när man skrattat eller ätit en stor portion mat.

Nä många tjejer äter inte alls framför killen i början "nej tack, jag är inte hungrig"... men magen kurrar på för fullt.




Starkast vinner. Men försöker vi göra något med människor som är emot naturen och helt omöjligt?
Eller lyckas vi tillslut att gå emot naturens gång?

Kommer alla vara trogna om några år, kanske slutar vi kriga och är vårt rätta jag redan från början?
Kanske står vi som idag och vägrar erkänna våra djuriska sinnen eller så går vi framåt.


Varför inte låta det dö?

Varför måste du hela tiden trakassera mig och få min uppmärksamhet när vi sagt upp kontakten för länge sen? Jag trodde vi var överens.

LÅT MIG VA NU! Ingen vill veta av dig. Sluta söka min uppmärksamhet nu. DET ÄR NOG!




Just live and let die


You were always on my mind!

 

Jag har fått Elvis fetisch... ahh ärligt. jag skojar inte.

 

Det är helt sjukt!! Jag avgudar hans låtar, lyssnar sönder mig på dom. Men nu ska vi sova.

Så ni får fler bra imorgon! Min favorit (A) HAHAHHA

 

"Och aldrig någonsin trodde hon att Elvis skulle bli hennes favorit, men hon var bara inte som alla andra"


Bebis kommer?

Idag har jag haft lite mer annorlunda sammandragningar än tidigare. Det har inte varit likt något som tidigare. Utan känts mer... "äkta"!?

Så frågan är ifall det är dags inom dom närmsta dagarna? Kanske kommer bebis snart. Kanske har jag honom redan på fredag?

Eller så dröjer det ännu längre. Men jag förstår att min kropp tränar ordentligt nu. Det känns. Mycket som ska mjukas upp på insidan. Och tro mig... det är i full gång. Det är extrema kramper överallt där det förbereds. Men det är de såklart värt. Då vet man att kroppen gör sig redo. Och det är inte lika stor risk att det uppstår komplikationer ifall kroppen är i full gång när det är dags!

Men jag kan iaf glädjas med att om ABSOLUT senast 2 veckor och tre dagar... då sitter jag med bebis i famnen! För det får inte gå längre. No no!

Men förhoppningsvis behöver jag inte vänta så länge. För jag är trött på det här idag. Och idag är jag redo...

(tror jag)...

Men jag pallar iaf inte vänta en dag till! Det är nog snart :( Jag går mig själv på nerverna. Klarar knappt att vara trevlig längre för att allt är så irriterande. Mahaa!


på fredag är jag iaf beräknad.. den 27e. Tror ni han kommer innan?



myrra vs syrfan nm

Du har väldigt mycket frågor. Varför inte skriva till min mejl istället? Du får itne ut så mycket svar av att skriva här eftersom jag inte kan besvara dig. Och jag har ingen lust att skriva inlägg till dig hela tiden :)

haha men men. Svarar sista gången här. Har du något mer på hjärtat så skriv till Imthaprincess@hotmail.com hädanefter, fö tydligen så är du ute efter bråk. :)

Svar: Nej det är samma. Och dom träffas nästan varje dag.

Jag ska nog inte ha fler barn. Kanske om tio år eller ngt. Men jag vill koncentrera mig på dom jag har nu! För dom ska få mycket uppmärksamhet och kärlek :)

har du barn eller? Varför så nyfiken om mina barns liv? ;)

Och nej, att gå med i klubbar är inte riktigt min grej. Så tack iaf:)

Men skriv till min mejl om du har fler frågor nu! Måste kila :)

HAHA

Okej min frågestund gick ju... sådär!! Men nu vet jag. Så länge mina läsare inte är nyfikna, utan istället verkar veta allt om mig så struntar vi i frågestunden hädanefter ^^ :)

Fick TVÅ frågor och båda var frågor där det undrades om vem pappan är!...  Så ni två verkar inte läsa min blogg speciellt bra :(. Det står rätt mycket om Victor i bloggen! Man brukar kunna koppla ett och ett kära läsare :)



Idag har vi iaf varit ute och shoppat efter ring!! Tror ni vi fick med oss någon?? OHHJA. Och så jävla snygg, kommer visa den för alla!! Är jätte stolt. maha! ^^

Men orkar i vilket fall inte fota nu och skicka. Så jag gör det senare. Eller imorgon... :P Men ENDAST om ni är nyfikna.

Den är iaf väldigt... elegant! Om jag får säga det själv. HAHA


Jaja fick iaf med mig två halsband plus örhängen hem på det också. Ena halsbandet är såååå fint! Och jag är lika kär i det som i ringen. Men kan tyvärr bara användas vid fina tillfällen :( faan.

Jaja. Bebisens dop kanske den kommer lagom till användning?
Hoppas det iaf.

Barnen sover. Nu är det våran tur. God natt alla!


GRATTIS ÄLSKADE MAMMA!

Grattis på födelsedagen älskade mamma. Vet inte vad jag skulle göra utan dig. Du är bäst. Älskar dig. Tack för att du finns. Hoppas att du har fått en underbar födelsedag. Vi älskar dig massa. Tack för allt genom åren.

Bebisens fot

Jag kände precis varenda kontur av bebisens fot! Så jävla ballt, förstod inte riktigt vad det var förrän jag började känna runtom och kände hälen, kanten på foten, och en kant som jag tror var tån. Jag är så stolt och glad just nu! Längtar så mycket efter min och mr V's lilla bebis! Det är också första gången som han fått känna något riktigt ordentligt. Han har ju alltid varit så blyg och försökt gömma sig innan. Haha. Men iaf nu blir jag mer sugen, dags att komma nu bebis. Mamma, sessa och victor längtar massa. Och jag är nyfiken på din vagga. Haha. Kom igen babe. Skynda! (Skriver från mobilen, därför det ser konstigt ut. )

Magen har sjunkit ordentligt iaf!

det är en bra bit på vägen, nu saknas bara att bebis faktiskt ska välja att komma till mig också :)



Tog bilden inatt någon gång!
Kan ni förstå att det bara är 8 dagar kvar till beräknat?
Om två veckor sitter jag antagligen här med Vanessa och min son!
Herregud...


Jaja skönt att äntligen få bli av med allt vatten i kroppen då! Slippa se så "plufsig" ut hela tiden :(


Funkade inte att få igång!!

Idag blev äntligen min och Martinas dejt gjord! Hon var hundvakt åt en söt liten Tyra, som vi tog en lååååång promend med!! Gick och snacka skit och fick otroligt med mortion. höhö!!

Nä men jag tänkte faktiskt att det var skit bra att ta en lång promenad för då KANSKE mina värkar sätter igång..

Men näää!! Här sitter jag. Och ingenting händer, varken värkar eller några förkänningar.

Jag får helt enkelt acceptera att det nog dröjer mer än en vecka. Fasiken =/

Men jag fick en trevlig dag med Martina istället :) och det är jag glad över! Var alldeles för länge sen.

usch på oss!

Hon bjöd också på god korv med bröd lunch. Hur gott som helst jag som ÄLSKAR det!.. MEN... hon frågade också mig ifall jag visste hur man kokar korv. "ahh" säger jag. Jag frågar om hon gillar spräckta, för själv så gillar jag dom mer, när dom är mer vattniga. Hon säger bara "kör på, spelar ingen roll". Visst liksom. Säg så till en gravid Tammy!.. Jag glömmer alltså bort efter en stund att korvarna står på plattan, dom smäller en efter en..

Och ja tro mig. DOM SPRACK! Lite för mycket. Dom sprack så att dom la ut sig raklånga. Det vart korvbiffar istället! HAHHAA
Sista gången någon fråga mig om jag visste? (A)

Sen precis innan det också så hittade Vanessa ni vet en sån här "stress-mjöl-gubbe" det är en gubbe gjord av balong och mjöl som man klämmer på för att slappna av.
Så Vanessa tar upp den och ska kolla, men då säger Martina att den är sönder. Så hon får play-doh lera att leka med istället. Vilket jag kan tillägga att Sessi älskade också höhö. Men hur som helst. Vi går in i köket och Vanessa stannar i vardagsrummet. Visst!.. Efter ett tag kommer Sessi och är vit runt hela munnen.. och händerna... och klännigen.. JAHAJA!...

Jag går in i vardagsrummet, och ja som jag trodde. Över hela golvet, mattan och bordet ligger nu mjöl, och bredvid en död gubbe (rest in peace).. Bara att dra fram dammsugaren  och börja arbeta! haha.

Jaja jag får skylla mig själv, jag vet att nyfikenheten tar över i den åldern. Hon var bara nydiken på va de va och förstod inte vad som kunde hända. HAHA!! Stackars liten ^^



And there she is! höhö :D


Blod och spräckta... musslor...

Fy faaan vad jag avskyr kanal 5 just nu!! Förut var det unga mödrar jag inte kunde hålla mig ifrån. Fick panik när jag en gång råkade se en förlossnings scen, och bruden vrålade som om benet blev avhugget.

Nu har unga mödrar slutat. MEN livet på BB går varje onsdag klockan 21.00... vem sitter fast klistrad famför tvn då?

Jag såklart. Borde jag? ...NEJ!

Jag är fan livrädd, gråtfärdig, längtande på samma gång när den där jävla efter texten börjar rulla.

Först får man se världens hemskaste jävla scener, kvinnor som skriker. Blod som rinner. Plötsligt sitter en kvinna med ett stackars spädbarn halft ute i fitt ringen... huvudet sticker ut och kroppen syns inte till.
Tills kvinnan gör ett sånt där hysteriskt monster vrål igen. Pressar som om det gällde liv eller död. Och plötsligt ser man en hel kropp glida ut ur en minimalisk öppning, och man inser att dom närmsta nätterna kommer man inte sova en blund efter den nyss så hemska scenen man fått ta del av!...

Sen börjar man fundera... "åhh heregud, jag ska gå igenom det där... snart... kanske om en vecka, kanske om två... KANSKE IDAG!!!!!"... sen börjar man hyper ventilera. Man kan inte andas och inser att det inte finns en jävla chans att man någonsin tänker gå igenom det där. Men hur gör man nu? Det är försent för att backa? Åhh jiiiisses.
Man börjar slå sig själv, dunkar huvudet i väggen och skriker högt "SÅÅ JÄVLA VÄRT ÄR DET INTE ATT KNULLA, DET VAR FAAAN SISTA GÅNGEN!!!"... " ALDRIG MER KOMMER EN PENIS INOM EN METERS RADIE FRÅN MIG!!". "HELVETE HELLER. JÄVLA BAJS OCH KUK HELVETE!"... Sen inser man att bästa sättet att få någon glädje ur det här, är att mörda den som siktade sin spermie på ägget... man börjar le lite och viskar för sig själv " haha, du ska nog få"....

Man tittar upp på tvn igen och ser kvinnan ligga där, särade ben... med blod överallt. Ner över benen på magen, i sängen. Lite på golvet...
Sen kommer rädslan igen... åhh herregud... det händer snart..

Och plötsligt "tror" man sig känna liteeee aningen värkar någonstans... "ÅHH HERREGUD. NU ÄR DET DAGS. JAG VIIIIIIIIIILL INTE".... utrbister man i ren panik.. Plötsligt blir det svårt att andas igen och man undrar hur i helvete man ska ta sig igenom det här. 
För det går inte.

JAG SOM ÄR SÅ TAJT! :'(

(det var ren inbillning)

Man tittar upp på tvn igen. Och ser mamman ligga där med en liten bebis i famnen, med stora ögon tittar flickan upp och man ser hur hn funderar. Tankarna går. Hon förstår ingenting. "vem är det där? Och vad hände nyss?"

Mamman kollar på henne och ler "tänk att det var duu som låg inne i min mage hela tiden, åhh va du är vacker".. sen rinner en tår ner för hennes kind medans hon klappar den knappt fem minuter gamla flickan på huvudet.

Och där sitter jag och kollar. Min röst börjar darra och jag börjar fundera igen. " ÅHHHH tänk att jag har en såndär om någon vecka. KOOOOM NU BEBIS!" "Mamma saknar dig och vill ha dig, snälla kom till mig"

Än en gång så börjar man känna dessa värkar någonstans låångt inne, "JAAAAAAAA han är påväg, han kommer nu. YES. ÄNTLIGEN". För att skynda på lite så börjar man vicka lite på höfterna, WIIHOOO..

Sen avstannar det igen.. 

(reeeeeen inbillning) 

Men en sak är säker. När eftertexterna börjr rulla så har man gråt i hela halsen. Man fick nyss se den lilla bebisen som kommit till världen, och man förstår att det snart är min tur...

Plötsligt känns inte förlossningen läskig längre.. bara jag får hålla i dig!


Just den dagen kändes vänster sida i magen bekvämast.
Så där placerade han sig och sov en lååång stund.


FRÅGOR!!!

Okej med tanke på att folk verkar tro så mycket om en, får skumma uppfattningar utifrån bloggen. Och sen lite eftersom alla andra har det!! Så tänkte jag att vi ska ha våran första frågestund? :)


Vad sägs om det? haha

Den drar igång nu. Och jag svarar på ALLT. Något svar får ni alltid....

Går det bra den här gången att det är rätt många frågor. Då kan vi ha det oftare. Om få pers frågar så har vi gett det ett försök iaf :)


Så här är er chans :) Nu ska vi se!



SE HIT! Astrid, Myrra, d/N, Marlene Eller vad ditt namn är?

Okej det finns en viss person som ALLTID kommenterar mina inlägg som denne person har något emot.

Jag beter mig som 15, jag gör det fel och jag gör si!!... nu senast fick jag en kommentar angående mitt inlägg om att folk snackar om saker dom inte vet något om..
Och TYDLIGEN så är jag omogen som bryr mig om det...

Och jag kan inte sluta undra Astrid, Myrra, d7N, Marlene, Anonym... eller vad ditt namn nu är? Jag vet inte vilket jag skulle använda mig av... eftersom du själv använder dig av dom alla :)

Är inte det liiite patetiskt tycker du? Att sitta och kommentera mina inlägg skriva MASSA saker som du verkligen inte vet något om, följa min blogg i ETT ÅR... men fortfarande inte våga berätta vem du är? :(

Stackars. Du kan inte ha det lätt va? Det kan vara svårt för en del att stå för sina åsikter.. men det brukar grunda sig i rädsla.

Så jag undrar? Är du konflikträdd? :). Eller är du rädd att jag ska säga ett fult ord åt dig?


Kom igen, hur gammal är du? du beter dig som 12 år. =/ Tycker verkligen synd om dig.

Ha inga jävla åsikter om du inte vågar stå för dom? Du kanske är en vän till mig? kanske därför du inte vågar säga ditt namn? Men tro mig ALLA har rätt till åsikter.

Tyck vad du vill det är jävligt skönt att folk säger vad dom tycker. Och dom saker du har fel i... hur ska vi kunna argumentera om du aldrig säger namn? :)

Juste fegis fegis fegis.... du vågar ju inte argumentera..

men vet du vad jag tycker det är dags att du säger vem du är. För jag tar inte åt mig av dina kommentarer förrän du är ärlig med namn.  Jag tar inte åt mig av något någon skriver när den själv är rädd.

Att du kommenterar alla klagomål jag har bevisar bara din låga självkänsla, du tycker illa om något hos dig och MÅSTE trycka ner andra för att må bra... mobbing symptom. Skulle gissa starkt på att du blivit mobbad i ditt liv :)

Stackars liten. Men jag kan inte sluta undra... om jag inte borde bry mig om vad folk säger? varför bryr du dig då om vad jag skriver i min blogg? :(

är inte det liiite motsägelsefullt? Jag är ju 15 år skit omogen och vet ingenting eftersom jag brusar upp över att folk snackar skit om saker dom inte vet något om.. så varför gör du samma sak nu då?..


Jag blir arg när jag ALLT för ofta får höra saker som andra gör fel med det och det och det. Men personen erkänner aldrig sina egna fel. OCH vet dessutom inte ens vad den pratar om. den klankar ner på folk, ger dåligt rykte och är allmänt elaka för att dom själva inte vet hur något fungerar.

JA jag brusar upp över en sån sak. Jag blir arg när folk lever för att klanka ner på andra!

Precis som jag börjar störa mig på dig, för du gör likadant skriver om saker du inte har minsta aning om. Och det är ENDAST för du lever i en egen bubbla och enligt dig ska världen aaalltid se ut på samma sätt. Och sen är det ju aaaalltid roligt att få skriva dumma saker till folk. Eller hur?

Tragiskt, du har inte mycket att göra på dagarna va? :(

Men kom igen. Skriv ditt namn nästa gång så kan vi diskutera allt som du frågar men jag aldrig får chans att svara på :)

Eller vågar du inte?


Vet att jag skrev att jag inte tar åt mig, och det gör jag inte heller. Kommenterar nu för jag e trött på att se dina kommentarer till alla inlägg jag gör som handlar om saker jag inte gillar. Jag har tydligen inte rätt att ogilla enligt dig =/

Det jag mena var iaf att jag bryr mig inte om VAD du skriver.. bara ATT du skriver. Och att du gör det fegt =/

Men om du blir ledsen och rädd nu för att jag började argumentera. Så får du ha det så bra :( Gråt inte för mycket

SPRÄCK MIG!!!

Usch jag är så jävla slut hela tiden, vill bara att lille bejb ska komma nu. Men om jag har otur att han kommer jätte sent så kan det vara hela 3,5 veckor kvar innan förlossning..

Annars är det beräknat till nästa fredag. Alltså 1,5 veckor. Men jag vill inte vänta så länge, för mig funkar det om han kommer nu.

Igår berättade jag att jag haft skumma "förvärkar" alldeles för ofta sen i söndags morse. Och eftersom jag så gärna vill att bebis ska komma nu så tänkte jag att "YES inom en vecka sätter det nog igång". "Låt det göra lite ont, så länge han kommer snart"... men näää, nu har det inte gjort det MINSTA ont sen igår kväll, det har alltså avstannat helt. Så går det när man ropar hej innan man kommit över bron (för att låta lite smart).

Så nu är jag tillbaka igen, nu känns det inte som det är det minsta nära igen. Bara en EVIIIG väntan. Dagarna går sååå långsamt. Känns som jag skulle hinna gå ett varv runt jorden på en dag. För tiden är som sagt alldeles för långsam. Tiden står stilla.

Det är nästan som att sitta i fängelse. Man försöker hela tiden hitta på något för att tiden ska gå. Men det spelar ingen roll vad man gör. För när man tittar på klockan senare så har det endast gått fem min... men minuter av flera veckor är ingenting. Inte när fem minuter känns som en timme... kanske två. Det ä sjukt. Men jag hoppas VERKLIGEN att jag inte går över tiden. Det är dags nu.

Snälla bebis!! Kom ut nu, mamma vill inte vänta mer. Du är tung!!!


Fast jag kan ändå inte sluta undra, om det hände nu. Skulle jag då vara redo? Tror inte det. Har inte hunnit vila upp mig ordentligt nu i slutet, inte fått hem allt som ska komma. och inte köpt allt heller. Det kan man göra på g hem från BB faktiskt... fast lite kanske man måste förbereda...

Som att lägga ner mer än bara bebis kläder i bb väskan?? Kanske ska börja lägga ner det som kommer behövas.. eller kommer jag orka det med värkar? HAH... kanske mamma kan?

åhh dono. Vill bara inte mer nu... orkar inte tänka mer, eller planera, eller fundera. "kommer vagnen vara bra?" "hur ser han ut?" "funkar baby gungan?" "är han frisk?" "Kommer jag dö?"...

Mycket frågor.. inga svar. BAJS OCKSÅ! Jag som e så jävla otålig. Jag vill veta NU. Jag vill veta allt.  Det här ger mig psyk. orkar inte vänta ju

Fy för att vänta.... det är hemskt.. odrägligt... smärtsamt.. och skrattretande.... USCH!





LYSSNA ISTÄLLET!

Fy faan får rå damp på korkade människor som svarar på saker dom egentligen inte fattat eller hört.

Är det så jävla svårt att säga "VA?"... Istället för att börja diskutera saken, typ säga emot, ge en dum kommentar eller helt enkelt bara börja diskutera det man sagt.

Sen efter ca 10 min. När man hunnit bli skit förbannad för att den andra människan är SÅÅÅ korkad och talar helt emot en och säger MASSA skit skumma saker. DÅ först får man en kommentar som "jahaaa, jag trodde du menade såhär" Eller "jahaaa jag hörde inte riktigt vad du sa".. MEN VA??

SÅ du menar att jag är skit irriterad och sugen på att döda någon bara för att du är så jävla korkad och diskuterar något som du inte förstår dig på?

Eller när folk börjar säga emot saker och vägrar förstå att dom har fel.
När dom inte ens har den blekaste om vad dom pratar om. Typ folk som pratar om barn uppfostran (exempel). En vän till mig som inte har barn, har en annan vän med barn som hon snackar SÅÅÅ mycket skit om. Hon kan inte göra det rätt hit och dit. Hon gör det fel. Och varför gör hon så? bla bla...
Men snälla? Varför ska folk lägga sig i saker dom inte vet något om?

Och varför är folk så JÄVLA naiva nu för tiden?

Jag kan knappt räkna på en hand hur många gånger jag inte fått höra "när jag får barn, så ska jag bara använda märkeskläder. Det är sååå gulligt, och man vill vara säker på att det håller i kvalitet"

Men snälla vilken värld lever ni i? Visst vissa människor kanske faktiskt har råd att BARA köpa märkeskläder till barn, men INGA i min bekantskapskrets har dom pengarna. Om ett set adidas kostar ca 499 :- (ibland mer) (byxa + hood) Och ett barn beöver ett ANTAL ombyten. Så måste du lägga ungefär 5000:- varannan / var tredje månad. För att ha ungefär 10 set. Men i seten ingår dock varken t-shirt eller strumpor... Men vilka har dom pengarna att lägga på kläder?... undrar jag... 

Jag lägger ungefär 5000 på kläder (till endast Sessa) på ett år kanske. Och då köper jag ändå märkeskläder IBLAND. Men jag tjänar 15-25 000:- på att handla dessa ursöta kläder på Hm, lindex, kappahl osv. Hur bra kvalitet som helst ;) MONGON! 

Och jag blir så trött, snälla snacka inte om saker ni inte vet något om! Ta reda på fakta innan eller var bara tysta. För helt seriöst ni dum förklarar er själva när ni tror er veta så mycket, och säger helt skumma saker till någon som faktiskt är "expert" på det ni lägger er i. Jag skulle aldrig sitta och säga att en raketforskare har gjort något fel i sitt jobb.. varför? DÄRFÖR JAG KAN INGET OM DET!!!


Gammal eller gravid?

Ja helr ärligt så är det inte någon skillnad. Eller ja förutom att gravida blir normala efter ett tag igen. Oc gamla blir värre och värre.

En skit jobbig sak är all graviditets förvirring.. Mitt inne i en mening så börjar man stamma typ "ehm..ähh... ahh... alltså... det var något jag skulle säga. Jag har det på tungan... men kan fan inte komma på va det var".. efter en stunds tänkande så skriker man ut " faaaan jag kommer inte på det! de är så jävla frustrerande att glömma vad man skulle säga, skitsamma jag kommer på det snart... eller... faan det var ju något skit kul".....

HAHA!! Typ så ser en konversation ut med mig i dagens läge :) någon som vill ge sig in på ett försök? ;)

Sen är det kroppen man får, och nu snackar jag inte bara vikten och allt. Utan nu insidan av kroppen, hur den mår.

Att sätta sig på golvet går helt okej, förutom att sista 30 cm slår man i med en stor "DUNS" !
Och sen när man ska resa sig... det tar tid. Det är jobbigt, det gör nästan ont för att man är så tung.
Det känns som höfterna knakar så fort man reser sig, magen spänner sig satan. Ryggen tar emot världens belastning, benen är trötta. Och armarna är tröttast eftersom du tputtar dig upp med dom..
Sen när man väl lyckats resa sig så är man andfådd som faan. Blandannat för att bebisen ligger mot lungorna, men också för att man precis gått igenom en sån jävla fysisk ansträngning att det är dags att sätta sig för att vila.. igen...

Och jag som alltid undrat över gamla människor varför dom klagar så mycket och vägrar sitta på golvet.. "det är väl bara att resa sig"..

Men nää. Jag förstår er alla! Och jag lider med er.

Och vad är det med alla jävla hormoner? Man blir ju själv helt slut av att lyssna på alla ens utbrott.

"NU ÄR JAG ARG!!!" "Nu e jag leeeeeessen", "Nu är jag skitglad, passa på och njut i fem min för snart är jag deprimerad istället"....  suck.

Arg för ingenting, glad för ingenting. Och på inte tal om ALLA tårar. Jag gråter när jag tänker på hur mycket jag älskar Vanessa, jag gråter när jag ser något tråkigt på tv. Jag gråter när jag hör något dåligt om barn, jag gråter när jag funderar över bebis i magen typ om han mår bra och såna saker, jag gråter över vilken värld jag tagit in sessa i, och vilken värld jag ska ta in nästa bebis i. Ja jag gråter för typ allt just nu..

Och jag brukar inte gråta så ofta faktiskt. Jag gillar det inte. Så det bevisar hur känslig man plötsligt blir!!

ja helt sjukt, men nu ska jag sova... för trötthet är ju ytterligare en sak sm hör till att vara gravid... ja eller gammal..



Sluta retas nu bebis, kom istället! Låt mig sitta på golvet utan att dunsa ner och få ett blåmärke på varje skinka..


Im finish. Finito!! Over!

Ja, Ärligt jag är heelt slut. Jag har gått igenom världens pers idag. Först har jag haft extremt många förvärkar sen igår morse, ca 15 st om dagen!! Fast jätte lätta, inget som känns jätte mycket utan bara jäte enkelt.
Så undrar om det visar att det snart är igång? Eller jävlas bara min bebis med mig?... Dono.

Sen skulle ju Sessi ha börjat dagmamma idag. Men det blev inte så. Hon blev jätte ledsen efter som mamma också har semester fortfarande. Det känns nog lite konstigt för henne, hon är van att mormor alltid är på jobbet när Sessa är hos dagmamma!... Så jag bestämde mig för att hon får vara hemma, Jag älskar ju att vara med hennes på dagarna. Plus att jag tycker man ska passa på så länge man kan att ha dom hemma så mycket som möjligt :)

Så på så sätt är min dag underbar iaf.

MEN... haha... det var tills jag skulle följa med Mamma till ica maxi för att storhandla hem lite. Och för min del var det dock endast blöjor som behövdes. Men eftersom det är billigast på maxi så tänkte jag att jag följer med iaf :)

Hur som helst så åkte vi hemifrån nån gång innan tolv. Skit bra tänkte jag! Då blir jag inte sen till att träffa Martina som jag skulle träffa klockan två..


JO VISST!! Stackars Martina, från klockan två så drog jag ut på tiden mer och mer. "inom en timme" "Om en stund" " Alldeles strax"... Gissa när vi var hemma igen?

HALV SEX!!! Förstår ni? ICA MAXI!!!! Så stort är inte maxi... tro mig..

Men min mamma lyckades. På apoteks avdelningen var hon i typ 45 min.
Jag var såklart skit förbannad!! Men när jag ska skälla på henne så får jag anledningen. Hon i kassan var helt ny, och hade bara en arm.... aouch. okej. Där är det lugnt om det tar längre tid.

Men inte när det tar lika lång tid på grönsaksavdelningen!! ^.-

Nu är jag iaf helt slut. Mina fötter är döda, levande döda. Dom liksom rör sig men jag känner knappt att jag har dom. Dom har gått över gränsen för att vara ömma. Nu är dom så ömma att dom har domnat.. OHJA!

Min rygg ska vi knappt prata om... och inte heller att jag knappt fick någon sömn inatt.. jisses...

Sova tidigt idag. ohhja

Och igen. Sorry martina XD haha


Vitlök + bomull + näsa = Jag om fem min

Okej jag vet inte ifall jag berättat det hä för er tidigare eller inte. Så jag berättar från början för alla er som inte vet.

I höstas någon gång drabbades jag av en vanlig förkylning. Nästäppa, hosta, snora och feber.
Hur som helst så gick nästäppan aldrig över. Alltså vi snackar ca 10-9 månader senare.... Sen den förkylningen så är jag fortfarande jätte täppt. Och kan inte andas med näsan, förutom att lite luft sipprar in förbi all täppa!

Men jag skulle dö på två röda ifall jag höll för min mun. Därför näsan funkar inte.

Jag har iaf läst på nätet om det här, och det finns lite olika saker det skulle kunna vara:

1: det var i samband med när jag blev gravid. Och är man gravid så har man mycke svårare att bli av med förkylning osv. Dock så borde det inte vara hela graviditeten!

2: Inflammation i bihålan (inte den vanligaste). Vilket gör att jag i värsta fall måste operera näsan, för något är väldigt fel...

3: Infektion i näsgångarna. Då borde det räcka med nässkölj! Alltså sån här salt vatten sprutning upp i näsan.

Jag har inte gått till läkaren än eftersom jag varken haft tid eller lust. Så har haft planer på att gå i höst istället.

TILLS jag började gå en kurs i profylax andning (till förlossningen) då man SKA andas in genom näsan och ut genom munnen. STORA ANDETAG GENOM NÄSAN står det tydligt på kursens sida!!

Åhh, hur ska jag klara mig igenom förlossningen om jag inte kan andas hade dom tänkt då? :S

Nä så med ren panik måste jag nu hitta något som gör att det kanske kan släppa, iaf för en liten stund.

Så jag ska testa klassikern: Huvud under handuk + skål med kokhett vatten. Så får vi se om det funkar, för isåfall kommer jag behöva göra det under förlossningen för att kanske lätt i näsan iaf några timmar!

Sen fick jag också ett tips om att haka vitlök i små bitar, stoppa upp i näsan med en bomullstuss så det inte ramlar ut. Låta det sitta där ett tag och sen rinner det ut som en flod tydligen.

Så om fem min kommer jag stå vid diskbänken och hacka vitlök med alla krafter jag har!!

Här ska experimenteras!

Gooodnight

VARNING! Don't get pregnant or you'll get hurt!

Ahh som ni vet så slutade ju mina steg i en backe för några månader sen väldigt olyckligt.
Jag slog upp hela knät och fick gå akut till vårdcentralen, där en hemsk doktor gjorde väldigt hemska saker mot mitt stackars knä :(

Hur som helst så har det inte tagit stopp där!

Tre dagar efter att stygnen togs bort så spricker såret upp igen!! Ja, helt ärligt.
Det hade inte läkt och jag böjde tydligen benet lite för mycket. Jag vägrade iaf gå tillbaka och få det sytt igen, bestämde mig för att låta det själv läka -.^. Vilket det också började göra tills ca 1,5 veckor efter det. Då jag slår upp knät igen på min madrass!! Vilket gjorde satans ont, tillsslut börjar det ia läka igen... men vad händer då?
Jag slår upp det... SUPRISE!.... Än en gång så låter jag det jävla knät börja läka...tills... jag slår upp det igen.


Ironiskt nog...

Haha ahh, som ni kanske fattar så har det inte gått så jävla bra med mitt knä, för efter att stygnen togs bort så har jag på något vänster lyckats skada det SJU(!!!!) (OBS SJU) Hela gånger igen. Senast för bara ca två veckor sen. Då kan jag tillägga att knät var HELT läkt, förutom lite ömmande på insidan förstås. Men självaste såret var helt läkt. Tills jag slår i det, och skrapar upp massa skinn igen...

Och som inte allt det här vore nog!!! För ca en månad sen så satt jag helt fridfullt vid datan, chattade lite, skrev lite, lyssna på musik, kanske spela... och ja sånt. Tills jag plötsligt ramlar omkull!!!
Alltså våran datastol som vi hade var jätte sönder, det hade ramlat massa skruvar under den som jag aldrig brydde mig om att sätta tillbaka, eftersom stolen funkade bra iaf!! Jag led liksom aldrig av att dom skruvarna var borta. Tills den här kvällen.. det var skruvarna till ryggstödet som alla hade ramlat... utom en och den enda satt inte speciellt hårt tydligen, så den lossnade och ryggstödet glider ur skårorna.. och jag efter!

Hade jag inte varit rätt snabb på att ta emot mig... ja då hade jag haft en skada av en 10 cm bred järnstång rakt in i min höft just nu. AJ!
Jag klarade mig dock med endast ett litet skrapsår, och en bula. Som än idag svider och ömmar!!

Så fattar ni ironin än så länge?  

Sen i veckan iaf, i onsdags. Så ska jag fridfullt gå fram till min byro och ta ut ett par trosor! PANG säger det (för att ni ska leva er in i historien så måste ljudeffekter till) och plötsligt står jag med mitt säng ben (plattad järnbit) mellan min lilltå och partner tån! Jag tar bort tån och ser direkt hur blodet rinner.
Haltar in i badrummet för att torka, tror ju inte att det är speciellt allvarligt förrän jag kollar på golvet och ser att det är minst 10 blodfläckar, från min lilltå!!!! Aouch. Jag ropade på mamma som kom till undsättning, och det visade sig dock inte vara så jätte allvarligt. Hade rivit upp en bit av tån bara! Men jag lever. HAHA.

Och ja sen var det ju de där med skärsåren igår också. Jisses vad jag INTE tänker utmana det här med graviditet igen!!



Sådär såg såret ut i fredags. Svårt att få ordentlig bild på såret.
Det är lite trångt för att få plats med en kamera. Men ni ser iaf huden och blodet som står ut från sårkanten!

Jag varnar er iaf! Ge er fasiken inte in på det här med graviditet. Farligt farligt!
Man är alldeles för klumpig dom 9 månaderna!


Uggs, pyjamas och vinter jacka. Here we come!

Hela helgen har jag varit med en speciell Mr V Och lilla Sessilessan :)
Vi har haft det såå mysigt. I fredags var vi i lekparken hela dagen där dom har en sån här jätte stor gunga!
Och sen igår låg vi vid poolen hela dagen ^^

Gud va skönt att ha en sån helg, sista helgen på lovet. Därför imorgon börjar Sessi dagmamma igen :(

Tråkigt att sommaren redan är över, det känns ju som det var igår som jag krigade mig ut i snön i mina uggs, pyjamas byxor och stora jacka för att ta mig till dagmamman! Känns verkligen inte som det har gått en hel sommar. Speciellt inte eftersom sista veckorna varit riktigt regniga. Och ibland tillome blandat med höst kyla!
Brr!

Men snart är det dags att möta allt det här igen, det börjar med regniga hösten. Man plattar håret på morgonen, och 20 min senare ser det ut som man tjafsat med el-uttaget hela morgonen...
Medans man sakta går mot en kylande hemsk vinter, då ens största funderingar är "kommer jag överleva i år igen?"..

nää nu blir jag deprimerad först tänka på vintern som kommer och sen resten, bebis har fortfarande inga planer på att komma ut, jag är tjock, trött, irriterad, nikotin sugen, har ont och tycker allmänt synd om mig själv.
Bara för det är de....!

Inte speciellt mycket färg har man fått heller. Åhhh. Blir tillbaka till solarium så fort bebis är ute då! Det är iaf NÅGOT som är skönt med hösten.

Jaja slänger in lite uppmuntrande bilder istället :D Så ska ni få se vad VI gjort denna mysiga helg :)



 Hon ville bli fotad medans hon hoppade. Haha syns knappt att hon är i luften, gulle!


Mig <3 stor-gunga. Tillome riktiga tjockisar kan sväva i en sån! 


Åhh aldrig underskattat med massage!
Och ser ni huuuur stor jag är nu? hemskt :S


Älskar dig såååå otroligt! <3


^^


Vi dansar eller något? :O
Ser ni förretsen hur mycket vatten jag fått i kroppen nu? Siiick.


Och sen Sessi med hennes nya haj! :)

Åhh vill ha tillbaka hela helgen.


Vecka 38+0

Nu är det två veckor kvar. Och det firar vi med lita nya grav bilder!! HEHE YEYY!!!




37+0


38+0

Shit va stor jag e!!! Nu e de dags för bebis att ploppa, trött på väntan.
och vikten. haha  


Man kan inte hata ALLA lögnare...

Nää ärligt. Jag har faktiskt funderat lite. Jag har alltid varit en mytoman hatare.
Ni vet såna som kommer med lögner hit, och lögner dit. plötsligt vet man aldrig vad som är sant.
Jag frågar hur du mår och du svarar "Bra" OCH HUR SKA JAG TRO PÅ DET OM DU ALLTID LJUGER?

Eller ja, angående viktigare saker då då. Skiter ärligt i ifall någon ljuger om det inte mår bra XD hah!

Hur som helst det jag ville komma fram till är väl "riktiga" mytomaner, såna som liksom berättar en historia tio gånger värre än sanningen, allt ska överdrivas. Man har brutit foten, men egentligen slog man bara i den...
Eller sån som hittar på "roliga"/"tuffa" historier för att verka "cool". 
Dom kanske berättar saker om förr i tiden om dom själva för att dom har dåligt självförtroende osv.
För dom vill verka vara mer än dom egentligen är.. Och tyvärr så blir det oftast fel. Iaf utifrån dom mytomaner jag träffat, dom har typ helt fel syn på vad som egentlgien är "coolt". Det finns tex såna som kommer och säger "amen för jaaaag när jag var 14 knarkade typ jäääätte mycket, jag rökte alltid på där borta"

Det låter lite fjortis aktigt, men jag snackar alltså om folk i MIN ålder. Alltså runt 20! Och hur sjukt är inte det? För det första så märker man eller får reda på att det faktiskt inte är sant. Så VARFÖR... VARFÖR I HELVETE vill man "låtsas" ha gjort såna äckliga saker? Den som sysslar/sysslat med sånt borde väl för fan skämmas? Inte skryta om det?

Jaja... det är en av måååååånga saker jag fått höra från dom som vill spela "tuffa" tyvärr så är det där något jag hört alltför ofta, och dessutom från olika personer...
Mytomaner... eller människor med dåligt självförtroende skulle man kunna säga också.
Såna som helt enkelt behöver bekräftelse. Dom har jag märkt är oftast också såna som tror dom vet allt om allt...
Ja ni vet dom ska berätta för DIG hur du sköter ditt jobb som du jobbat med i tio år. Medans den här personen aldrig varit i närheten av det. Och dom är ofta väldigt förstående också.

Har det att göra med det dåliga självförtoendet? Att dom inte riktigt vågar säga emot om något är fel? För man KAAAN ju bli arg?... Dom liksom vänder kappan efter vinden så att säga..

jaja nog om bekräftelse mytomaner.

Nu har vi nästa sorts lögnare, alltså den som ljuger för sitt eget bästa!

Personen snackar kanske skit om dig. MEN när du konfronterar denne så vet den absolut inteee vad du pratar om?
"Inte skulle väl jag? :(". Därför dom är så rädda för konflikter att dom undviker sanningen HELT.
Och det roliga är att dom gör det i nästan ALLA sammanhang. Typ "jag måste gå om fem min för jag har LOVAT mamma att laga mat idag"... Ähh... varför inte bara säga tack för idag vi hörs sen?
Eller jaa ni förstår poängen?


Det jag iaf vill komma fram till nu är den FÖRSTA sorts mytomanen tycker jag inte alls om. Allt för uppmärksamheten. För att någon ska gilla den, men man kan ju inte gilla någon man inte egentligen känner? Eller?
Men den ANDRA sorts mytomanen har jag insett att det kanske inte går att vara arg på? Inte för det är synd om denne för den är konflikt rädd utan endast för att den personen tror jag inte har fått lära sig från barnsben att det är fult att ljuga.

Alla som jag känner som är den sista sorts lögnaren, har föräldrar som är lögnare sälva..!

Typ en gammal bekant till mig, Hen ljuger jätte ofta. Om heeeelt skumma saker. Saker som egentligen inte har någon betydelse. Och jag blev ofta arg. SEN insåg jag att herregud... det är föräldern som LÄRT Hen att ljuga! Ja jag menar bokstavligt talat. DENNE (föräldern) säger ofta till Hen "berätta inte det här för din pappa, säg såhär istället" Eller vi tar lite pengar från "han" så kan vi äta något gott sen...
HAHAHA förstår ni grejen! Då är ju det här helt klart världens sämsta förälder. åh andra sidan. Så har ju föräldern säkert inte lärt sig från barnsben heller? För Denne är det ju också okej att ljuga? Men Denne är dock lite äldre och borde ha fattat för LÄNGE sen att man inte gör det. 

Men ändå ni förstår poängen? 
Jag har också en annan gammal bekant som är likadan, ljuger för minsta lilla.. och där har jag också märkt på båda föräldrarna hur dom tycker det är okej. Orkar inte gå in på detaljer. Men ni förstår poängen igen?

Det ironiska är att BÅDA dom här två har jag bett dra för att dom ljuger. HAHAHA!

Jaja det jag undrar nu är hur fan ska man hantera såna människor som inte VET att det är fult att ljuga, för dom har blivit lärda sen barnsben att det inte är något fel med det?
Om jag ber dom dra idag efter 20 år. Så lär dom sig inte iaf? Dom kommer ju alltid tycka att JAG är dum i huvudet "för det var ju inget allvarligt, jag sa ju si pga det här".
För dom förstår ju aldrig grejen med att ljuga, hur det skadar andra? Och framförallt dom själva. Ingen kommer ju någonsin lita på dom :S

Men hur ska man hantera det? Hur ska man ta sig an lögnare? Jag skulle kunna sitta med dom i timmar och säga "dina föräldra är dumma, dom har lärt dig fel. Man ska INTE ljuga" Men vem FAN skulle lyssna? Dom är så inbitna i sitt? Dom är så inbitna i att dom har rätt, dom har INTE gjort något fel. För dom förstår inte den delen av världen som vi andra gör? Dom förstår inte att man borde vara ärlig, att man tjänar mest på det. Med eller utan konflikter så kommer man längst med ärligheten.

Så har det alltid varit och kommer alltd vara.
Och innan ni nummer två lögnare har lärt er det. Så får samhället helt enkelt kasta sten på era korkade föräldrar!
Och hoppas att ni inte för det vidare till nästa generation....



Jag skar mig..

Och då ärsåklart eran första tanke "MEN USCH! En 20 åring som fjortis skär sig".

Haha sorry, men så är inte fallet, rubriken är för att jag vlle fånga uppmärksamheten om ett rätt intressant inlägg!

Nä men grejen är att jag rakade mig när jag duschade idag, och jag vet inte om det är MIG det är fel på eller om min rakhyvel är Paj!

För plötsligt tittar jag i vattnet och ser hur det verkligen forsar blod! Och jag börjar ju fundera på om det är dags att föda eller något, för jag har inte känt att jag skärt mig. Och eftersom jag är så tjock just nu så ser jag inte heller om jag gjort det. HAH!

Hur som helst, så efter mycket om och men så lyckad jag lista ut att jag har skärt mig... på tio olika ställen. MINST!.. Undrar varför jag blödde så mycket...? Plus att det ju blöder extra mycket efter som jag är fylld med vatten i kroppen. höhö.

Jaja efter ett tag så slutar jag bry mig för jag får ändå inte stopp på blödningen, så jag fortsätter raka mig där jag inte hunnit än. Och plötsligt märker jag att jag skurit mig på fyra ställen till!!

Förstår ni? Hur sick är inte det :S... Som tur är så är det inga stora grejer, utan jätte små skärsår. Så iaf inget som lämnar ärr sen.

Men skumt iaf. Så är jag så vattenfylld att min hjärnceller är undantryckta och jag plötsligt glömt hur man rakar sig? Eller är det dags att införskaffa sig en ny rak manick?....


Tammy funderar....


Jag ser ju iaf inte ut sådär ;) .. än...


Neeew stuff!

Har fått hem allt nytt som jag köpt!! Eller ja... allt utom vagnen vill säga (HELVETES BAJS VAGN KOM NU!!!)

Jag är hur som helst så JÄVLA nöjd och glad!!! Både jag och lille bebis har fått en ny säng nu.
Super sköna!! Och helt underbara :)



Min mega under-dunder-bara säng! Såå skön.


Den alldeles för vackra utstyrseln!! Så fint ^^
(bry er inte om tapeterna, det var modernt med knall blåa tapeter
när jag var tolv och skulle välja färg. Tänkt att jag hade så fel på ögonen då!)


Och sen min ännu mera underbara babygunga!!! Det är alltså bebisens säng :)
En vägg vagga ;) Så mysigt.


Tiger (eller ngt annat katt djur?) och en nalle liger och väntar där!!
Shit vad mysigt det ser ut, synd att det inte kommer i vuxen size.



och ett gäng med kläder väntar med spänningen ;)


hahaha 118 800!!

Har ni någon gång skickat sms till 118 800 med någon fråga om dig själv?

Jag var tvungen att testa för att se vad dom skulle hitta på om mig.


Jag: Vem är Tammy G***?

118 800: Tammy är en tonårstjej vars enda intressen är att sminka sig, läsa bloggar, skriva i sin blogg och att glo på MTV hela dagarna. Favoritartisten är helt klart Justin Bieber. Faktum är att hon har tapetserat hela sitt rums väggar med bilder föreställandes Justin Bieber. Nä vi på 118800 anser att detta är lite obehagligt, men hennes kärlek till Justin är å andra sidan ganska obehagligt med!! MVH 118800..

Och ni kan ju gissa om jag skratta när jag fick det där? Hysteriskt roligt. Hur som helst så skriver jag då.

Jag: Okej, det var elakt! Vem är Tammy G*** från Tyresö i Sthlm? ;)

118 800: Tammy är tjejen som fruktas mest av Sveriges tandläkare. Hennes skinande Hollywood-leende motsäger detta faktum lite grann, men med tanke på att hon är lika söt som 1900 kg strösocker och 2900 liter Coca Cola så är detta inget konstigt alls. Hon är helt enkelt en riktigt söt tjej! Sen får vi inte glömma att hon är sjukt smart också! Mvh 118800

Hahah så vad tycker ni?? Han som svarade andra gången måste ju helt klart vara en bekant till mig ;) Han visste väldigt mycket... som jag försökt dölja (A) :) HAHA


25 förpackningar senare...

Jag skulle KOLLA på bebis saker idag.


Mm juste, 1000 :- fattigare.
Hade jag det att lägga ut? Nej, har fortfarande inte kommit hem med varken bärsele, babysitter eller andra viktiga saker jag behöver... som dessutom är rätt dyrt...

FASIKEN!!


Däremot har jag nu 25 förpackningar våtservetter som står redo...!!!

Jag är redo för allt bajs när bebis kommer. KOM IGEN NU!!! Försök vinn!

Och juste... tre födelsedagar återstår den här månaden... då tanken är att presenter ska utdelas... hehe...

kan ni vänta till den 25e.......??

Pojke eller flicka?

Som alla vet så har ju ultraljud osv visat på en pojke, och jag har hela tiden "vetat" att det kommer bli en liten pojke. Så vi kollar igenom lite gammalt skrock och ser vad det tyder på mest.


Hjärtljuden
Under 140 slag/minut = pojke
Över 140 slag/minut = flicka

Lugn/Vild bebis

Vild bebis = pojke
Lugn bebis = flicka

Halsbränna

Lite halsbränna = pojke
Mkt halsbränna = flicka

Illamående

Lite illamående= pojke
Mkt illamående = flicka

Hög/låg mage

Hög mage = pojke
Låg mage = flicka

Toppig/bred mage

Toppig mage = pojke
Bred mage = flicka

Mammans hårväxt

Mer hårväxt = pojke
Samma/mindre hårväxt = flicka

Hickande bebis

Lite hicka = pojke
Mkt hicka = flicka

Pigmentsrand

Lång rand/tydlig rand = pojke
Kort rand/ingen rand/svag rand = flicka


Blödande tandkött

Lite/inget blödande tandkött = pojke
Mkt blödande tandkött = flicka 

Mammans sug/cravings

Choklad, salt, lakrits = pojke
Surt, frukt, grönsaker = flicka 

Mammans vårtgårdar

Starkt avgränsande = pojke
Suddigare kanter = flicka

Utputande navel

Sent i graviditeten/inte alls = pojke
Tidigt i graviditeten = flicka

Urinvägsinfektioner

Inga/få UVI, sällan = pojke
Många UVI, ofta = flicka

Viktuppgången

Lite viktuppgång i början = pojke
Mkt viktuppgång i början = flicka 

12 av 15 att det är en pojke.

Jag jämförde också med graviditeten med Vanessa för att se vad hon visades bli.
Då blev resultatet 10 av 15.

Så Kan det här stämma?


Vi fortsätter för att dubbelkolla ;)

SKROCK 2

Du kommer att få en pojke om...

¤ Du bär magen framåt : Rätt
¤ Du inte var illamående dom första tre månaderna : Fel
¤ Det högra bröstet är större än det vänstra : Rätt
¤ Dina pupiller utvidgas när du tittar på dig själv i spegeln längre än en minut : Rätt
¤ Du vill äta salt och protein rik mat, som ost och kött : Rätt
¤ Dina fötter lättare blir kalla : Fel
¤ Du bär bebisen långt ner : Fel
¤ Du får torr hud : Fel
¤ Du är inte ovanligt känslosam : Fel
¤ Du spontant visar händerna med handflatorna nedåt ifall någon ber om att få se dom : Rätt
¤ Du fått tjockare och blankare hår under graviditeten : Rätt
¤ Håret på mage blir luddigare samt att håret på benen växer fortare : Rätt
¤ Du lättare får huvudvärk : Fel
¤ Du var den mest aggresiva parten under sexakten då du blev befruktad : HAHAHA Vet inte....
¤ Du lägger din ålder då du blev befruktad till numret på månaden du blev befrukad i och svaret är jämt nummer : Fel
¤ Din urin är klargul : Rätt
¤ Din bebis hjärta slår med mindre än 140 slag/minut : Rätt


9 pojke
7 flicka


Med andra ord så är det helt klart en liten pojke!!! Eller, en liten Neo rättare sagt ;P


Trycker på ligament.

Förra veckan var jag hos barnmorskan på MVC och undrade mycket över det jag haft som jag trott varit foglossning, men ändå varit osäker. Vi pratade om det och det visade sig att det mer troligtvis är så att bebisen trycker på olika ligament och nerver. Så jag kan alltså inte hjälpa det alls.  Stödbälte hjälper inte, akupunktur samma sak. Det finns bara en sak att göra: Vänta tills lille baby vill komma ut och slutar trycka så förbaskat på allt där inne!!

FUU DIG BEBIS!

Sen fick jag också veta att min lill kille ligger på vänster sida. Vilket betyder att han antagligen kommer ut med ansiktet uppåt (dom flesta kommer ut med ansikte ner). Och pga det kommer förlossningen antagligen ta mycket längre tid. 

Kul, jag som redan är förlossnings rädd. Har ju tillome backat en gång!!

Fasiken! Men fick tips om att stå på knä och såna saker istället eller gunga på en pilates boll (!?)
Det blir nog pilates boll med tanke på att jag precis skadat knät. HAHA!

Oturen följer varandra. Vad kommer härnäst? 

RSS 2.0